Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berlioz, Hector - Bernabei, G. E. - Beruacchi, Antonio - Bernardini. Marcello - Berner, F. W. - Bernouilli, D. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från hemmet saknade allt understöd,
ingå som chorist vid en af de mindre
Theatrarna i Paris, och gifva
musiklectioner. Erhöll 1830
conservatoirens 1:sta pris och kunde derefter
odeladt egna sig åt författareskapet;
företog en resa till Italien; uppträdde
vid sin återkomst till Paris som
musikrecensent i Journal des Débats och
i Gazette Musicale; är f. n.
Bibliothekarie vid musikeonservatoiren, R. H. L.,
led. af Svenska musik. akad. samt
Heders led. af conservatoriet i Prag. Hans
stora theoretiska verk: »Traité
d’instrumentation» har blifvit öfversatt på
flera språk. Bland hans litterära
arbeten må här nämnas: »Les soirées de
Forchestre» (Paris); »Les Grotesques de
la Musique» (Paris 1859); »A travers
chants» (Paris 1862); alla utmärkande
sig för grundlig kännedom i
tonkonstens alla grenar, klarhet i
framställningen, förenad med snille och riklig
humor. Comp. ouverturerna till
Waverley, Francs-Juges, Roi Léar, och Carnaval
Romaine; symphonierna: Fantastique,
innehållande en episod ur en artist
lefnad; S. Funebre et Triomphale för
2:ne orchestrar och chör er; S.
Harold en Italie; S. Dramatique:
»Romeo et Juliette» med chörer och
solosånger. Bland hans öfriga större verk må
nämnas: Lelio, lyrisk monodram,
utgörande en fortsättning af S. Fantastique.
Messe des morts (Requiem); Sara la
Baigneuse, ballad för 3:ne chörer; Vox
populi: 2:ne större chörer med
orchester; Té Deum för 3:ne chörer
med orchester och orgel; La
Damnation de Faust, legend i 4 akter;
L’Enfance du Christ, (»Trilogie
saerée»); Benvenuto Cellini, opera i
3 akter etc. Berlioz’ samlade skrifter,
öfversatte på Tyska språket af R. Pohl,
utgifvas i Leipzig på Heinze’s förlag.
Bernabei, G. E. En af 17:de
seklets störste harmonister; f. i
Kyrkostaten; kapellm. vid S. Peterskyrkan; †
1690 som kapellm. i München. Comp.
madrigaler; motetter; messor;
Offertorier etc.
Beruacchi, Antonio. Berömd altist
(castrat); elev af Pistocchi; f. i Bologna
1700; medföljde Händel till London
1730; begaf sig derifrån åter till sitt
fädernesland, der han stiftade sin
ryktbara sångskola; † 1740.
Bernardini. Marcello, kallad
Marcello di Capua. Berömd Italiensk
dramatisk skald och tonsättare,
förnämligast af komiska operor och intermezzi,
af hvilka han författat omkring 20; f.
i Capua omkring 1752.
Berner, F. W. Utmärkt
clavérspelare och orgelvirtuos, Adolf Hessens
lärare, och umgängesvän med C. M. v.
Weber; f. i Breslau 1780; †
derstädes som musikdirektör och orgelnist
1827. Utgifvit: »Grundregeln des
Gesanges» och »Lehre der musikalischen
»Interpunktion». Comp. Te deum;
cantater; choraler m. m.
Bernhard, eller Bernardo il
tedesco (Bernhard, Tysken). Berömd
orgelnist i San Marco i Venedig;
uppfann orgelpedalen 1470.
<b>Bernouilli,</i> D. B. Prof. i
Anatomi och Botanik i Basel; f. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
