Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chromatiska tecken - Chromatiskt tonsteg - Chronometer - Chrysander, Friedrich - Chwatal, J. X. - Chör - Ciaconna - Ciaffi - Ciardi, C. - Cimarosa, Domenico
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Chromatiska tecken. Sådana, som
begagnas att en halfton höja, eller
sänka noterna, eller ock att återställa
de sålunda höjda eller sänkta noterna
i sitt ursprungliga skick;
höjningstecknet utmärkes genom ett slags kors,
egentligen ett dubbelt öfverkorsadt b,
det s. k. b-cancellatum (♯);
sänkningstecknet utmärkes genom ett rundt
b, det s. k. b-rotundum (♭);
återställningstecknet utmärkes genom ett
quadratformigt b: b-quadratum (♮).
Se vidare: Dubbelkors och
Dubbel-b.
Chromatiskt tonsteg. Se Tonsteg.
Chronometer. Se Metronom.
Chrysander, Friedrich. D:r. Berömd
musikskriftställare. Genom sitt verk
»G. F. Handel» hvaraf 2:ne band
(Leipzig, Breitkopf & Härtel) redan
utkommit, och det 3: dje och sista
väntas, har han ytterligare stadgat det
stora rykte han, för sina utmärkta
författaregåfvor och för den riktning han
gifvit dessa, tillvunnit sig. C. har
dessutom utgifvit: J. S. Bach’s
clavércompositioner i ordnad följd (4 Band,
Hölle, Wolfenbüttel) och, tillsammans
med flera andra litteratörer, föranstaltat
en fullständig edition af Händel’s verk.
1:sta bandet af hans »Jahrbücher für
musikaliche Wissenschaft», som utkom
hos Breitkopf & Härtel i Leipzig 1863,
är tillegnadt konungen af Hannover.
Chwatal, J. X. Musiklärare i
Magdeburg, produktiv pianocomponist; f. i
Rinnburg i Böhmen 1808.
Chör. Flerstämmigt, med eller utan
accomp. försedt, sångstycke, deri hvarje
stämma är ämnad att sjungas af flere
personer. Äfven samling af sjungande,
de der samtidigt utföra ett
flerstämmigt sångstycke med mångdubbelt
besatta stämmor. En fullständig chör är
sammansatt af de 4 hufvudstämmorna
sopran, alt, tenor och bas. Inom
orchestern begagnas ordet chör att
beteckna de olika instrumenternas
hufvudafdelningar, t. ex.: stråk- blås-
trä- messings-chör. Jfr. Chor.
Ciaconna. (It) Se Chaconne.
Ciaffi. Italiensk sångare; medföljde
som 1:ste tenor det italienska
operasällskap, som på 1840-talet gaf
representationer i mindre theatern i
Stockholm; engagerades sedermera vid kongl.
operan derstädes 1850—51. Hans
klingande stämma och lifliga spel
tillvunno honom stor popularitet, och han
visste äfven att som concertsångare göra
sig gällande.
Ciardi, C. Italiensk flöjtvirtuos; har
skrifvit omkring 60 flöjtcomp.,
hvaribland brillanta concertsaker.
Cimarosa, Domenico. En af Italiens
utmärktaste operacomponister; f. 1749 i
Aversa i Neapel; insattes af sin fader I
bageriyrket. Gossens böjelse för
musik kunde dock icke häraf
undertryckas, och han begagnade alla möjliga
tillfällen att lära sig denna konst.
Så berättas, att den berömde sångaren
Aprile, en gång hemma hos sig
öfverraskade den unge bagarelärlingen,
bakom en dörr, lyssnande på hans
undervisning. Mästaren, rörd öfver
gossens vetgirighet, och erfarande hans
musikanlag, öfvertog hans uppfostran och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
