Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dubbel-tunga - Dubbla contrapunkten - Due, Alethe - Duett - Dufay eller Du Fay, Guilelmus - Dufour - Dugazon, Louise Rosalie Lefèvre - Dugazon, G. - Dulcian - Dulcken, Louise
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
värde uppskattadt af A. B. Fürstenau.
Den, äfven här i Sverige kände,
Drouet (s. d.), egde uti detta spelsätt
ytterst uppdrifven färdighet. Schilling
påstår, att inlärandet häraf erfordrar
lika mycket arbete, som hela det
öfriga flöjtblåsandet tillsammanstaget.
Visst är emellertid, att detta manér nu
mera anses som ett oeftergifligt vilkor
för vinnandet af virtuositet. På
ungefärligen lika sätt åstadkommas de
hastiga och smattrande tonstötningarne
vid trumpet- och hornmusik, t. ex. i
fanfarer o. d. l.
Dubbla contrapunkten. Den del af
harmoniläran, som lärer, att till ett
gifvet thema (Cantus firmus) sätta
en så beskaffad understämma, att den
till samma thema äfven kan begagnas
som öfverstämma. Sjelfva den sålunda
utarbetade satsen.
Due, Alethe, f. Sibbern.
Tonsättarinna af en mängd vackra sånger;
gift med Exellensen Due, Sveriges och
Norges Minister i Wien; led. af
Svenska musik. akad.
Duett. Duo (It.) Tonstycke för 2
instrumenter eller röster med eller utan
accompagnement.
Dufay eller Du Fay, Guilelmus.
Nederländsk tonsättare; var 1380 anställd
som sångare, vid Påfliga kapellet i
Rom; † derstädes 1432. D. var den
äldste kände contrapunktist; hans
arbeten röja, i sin art, en fullt utbildad
konst. Dufay representerar den äldre
Nederländska skolan. j
Dufour. Utgifvare af Revue et
Gazette musicale de Paris; erhöll 1863
af konungen i Holland Ekekrone
Orden.
Dugazon, Louise Rosalie Lefèvre.
Fransk operettsångerska; f. 1753 i
Berlin; kom vid 8 års ålder till Paris, och
debuterade 1767 som dansös i
Comédie-Italienne (som då kallades
operacomique); ingick derefter vid sångscenen,
der hon förtjusade publiken, mindre
med sin röst, än med den grazie och
natursanna uppfattning hon i sin
framställning ådagalade; † 1821. Namnet
Dugazon har sedermera blifvit af
Fransmännen användt, såsom
betecknande en seubrettroll, i hvilket fack
nyssnämnda sångerska företrädesvis
utmärkt sig; de säga näml.: »1:e
dugazon»; »jeune mère dugazon»; »3:e
dugazon». Siebel’s roll i Gounod’s
»Faust» kalla de: »1:e Dugazon».
Dugazon, G. Fransk tonsättare; son
till den förra; f. 1782; erhöll 1806
conservatoirens 2:dra stora pris för
comp.; † i Paris 1826. Bland hans
operor må nämnas: »Aline», den han
comp. tillsammans med Berton; har
vidare comp. romancer; pianosaker m. m.
Dulcian. Träblåsinstrument, i bruk
snarlik fagotten, men med endast 2
klaffar; var i bruk på 1600-talet.
Äfven ett äldre pédal-rörverksregister i
orgeln af 32, 16, 8 fots ton.
Dulcken, Louise, Fru. Utmärkt
pianospelerska; anställd som sådan vid
Drottning Victorias hof; f. 1811 i
Hamburg, syster till concertmästaren
David i Leipzig; besökte Stockholm på
1840-talet och gaf der concerter; † i
London 1850.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
