Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fandango - Fanfar - Fantasi - Farandole - Farce - Farioelli - Farrenc, A. - Fasch, C. Fr. Ch. - Fattscheck eller Fadscheck, B. - Faugues, V. - Fausset - Faustina - Faux bourdon - Favart, Charles Simon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
accomp. af guitarr och castanjetter.
Melodien i 3/4 takt och i tempo
moderato, är merendels satt i moll och
börjar mildt och graciöst, öfvergår
derefter till en mera passionerad liflighet
och slutar med en anstrykning af
ystraste lättsinne. F. uppfanns i Spanien
i början af 18:de seklet.
Fanfar. Kort, smattrande sats för
trumpeter och pukor; använd i fält
såsom signal till angrepp, på jagt
eller vid högtidliga tillfällen. Vanligtvis
röra sig Fanfarens toner inom någon
bestämd treklang, och angifvas så starkt
som möjligt.
Fantasi. Musik, som endast efter
ögonblickets ingifvelse omedelbart
uppfinnes och utföres. — Benämning på
ett större musikstycke, hvars motiver
blifvit behandlade, oberoende af den
strängare formen, utan att det helas
enhet derföre lidit intrång.
Farandole. Sydfransk Nationaldans,
deri de dansande bilda en kedja, fatta
hvar och en i sin granne och draga
på detta sätt med musikanterna i
spetsen, under utförande af åtskilliga
turer, genom stadens eller byns gator.
Bruklig isynerhet vid bröllop och
barndop. Melodien går i 6/8 takt.
Farce. (Fr.) Hos Fransmän och
Italienare: de små intermezzi som tillhöra
den lägre komedien.
Farioelli. Se Broschi.
Farrenc, A. Tonsättare och
flöjtvirtuos; f. i Marseille 1795; elev af
Berbiguier; anställdes 1819 som 2: dre flöjtist
vid Italienska operan i Paris; blef sednare
musikhandlare derstädes. Comp.
concerter m. m. för flöjt.
Fasch, C. Fr. Ch. Stiftare af
Berliner-sångakademien; f. i Zerbst 1786;
theoretiker och tonsättare. Var 1756
anställd som kammarmusikus och
cembalist hos Fredrik den Store; † 1800;
skrifvit kyrkocomp.
Fattscheck eller Fadscheck, B.
Harpvirtuos; anställd en tid vid kongl.
hofkapellet i Stockholm, vistades i
Paris 1835.
Faugues eller Fagus eller La
Fage, V. Contrapunktist; Dufay’s
efterföljare.
Fausset. Fransk benämning på
Falsett.
Faustina. Se Hasse.
Faux bourdon. (Fr.) En af tenoren
genomförd, efter reglorna för l :sta
slaget af c. p. utarbetad c. f., accomp.
af consonerande accorder. Äfven den
entoniga sång som de catholska
presterna utföra vid messningen.
Favart, Charles Simon. Fransk opera
och lustspelsförfattare; f. i Paris 1710,
son af en fattig pastejbagare; vann,
som elev vid College Louis XIV, pris
för åtskilliga skaldestycken; följde 1745
marskalken af Sachsen, på fälttåget i
Flandern som direktör för hans
skådespelaretrupp; återvände dock snart till
Paris, der han skref en mängd
operett-texter. Han anses som skapare af
den högre Franska komiska
operalibretten; † 1793. Hans maka, Marie
Justine Benedicte Favart, f.
Duronceray, var f. i Avignon 1727;
debuterade 1744 under namnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
