Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frezzolini - Fria konster - Fria musikstilen - Friebel, F. M. - Frieberg, Frans Alfred - Frigel, Pehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Frezzolini. Utmärkt sångerska
(sopran); var 1857 engagerad vid Italienska
operan i Paris; har gjort konstresor
såväl i Europa som i Amerika.
Fria konster. Till de fria
konsterna räknades hos de gamle Grekerna:
Grammatik, Arithmetik, Geometri,
Musik, Astronomi, Dialektik och Rhetorik.
Epithetet »fria» erhöllo dessa
kunskaper och färdigheter deraf, att de
ansågos tillhöra den frie mannen, då
deremot slafvarna voro hänvisade till
mestadels endast mekaniska
sysselsättningar. Med de Fria Konsterna
förstås nu detsamma som de Sköna
Konsterna. Se Skön Konst.
Fria musikstilen. Den stil, som i
motsats till stränga stilen låter
dissonanser fritt inträda, och som begagnar
noter af alla tidvärden i förening med
musikaliska prydnader; användes i
theater-kammar- concert- dans- och
militärmusik samt, med några undantag,
äfven i nyare kyrkomusik.
Friebel, F. M. lista oboist vid
kongl. Svenska hofkapellet; † i
Stockholm 1855.
Frieberg, Frans Alfred.
Klädesfabrikör i Norrköping; stiftare och
anförare för sångföreningen derstädes;
Associerad led. af musik. akad. comp.
”Skogsfrun”, komisk operett i 2
akter, uppförd å en sällskapstheater i
Norrköping; 4 häften sånger med
accomp. af piano; flerstämmiga sånger,
deribland »Sakta! hon slumrar redan”.
Frigel, Pehr. Secreterare i musik,
akad. och inspector vid dermed
förenade undervisningsverk; f. 1750 i
Calmar, der fadren var Theologiae
Lector; utnämndes till led. af musik. akad.
1777; ingick, efter att hafva tagit
magistergraden i Upsala, i konungens
canzli 1780; secreterare i Statscontoret
1809 samt medarbetare för
melodiernas skull i Psalmboks-comitén intill
sednare åren, då han för Haeffner
blef tillbakasatt. Sina befattningar vid
musik. akad. dem han tillträdt 1796,
nedlade han efter 45 års tjenstgöring,
vid hvilket tillfälle han fick mottaga en
öfver honom präglad skådepenning; †
1812. Uppträdt som critiker, under
psevdonymen ”Philalethes”, i Allmänna
Journalen, 1824, N:o 61, med anledning
af Haeffners choralbok; skrifvit en
karakteristik öfver Kraus, införd i det af C.
Stridsberg författade åminnelsetal, som
öfver nämnde tonsättare hölls i
Riddarhussalen 1798. Comp. operan
"Zoroaster"; musik till "Eremiten",
till Wallins cantat »Guds lof»
(uppförd af musik. akad. 1816), och till
minnesfesten öfver Johan Wikmansson;
oratoriet »Försonaren på Oljoberget»
(text af Samuel Ödman), uppfördt 1:sta
gången under Du Puy’s ledning å
operatheatern 1815, och 2: dra gången
i Riddarhussalen 1820. Neukomm —
i ett bref till tonsättaren — förklarade
detta oratorium för ett verkligt
mästerstycke, »tillräckligt att till efterverlden»
öfverföra edert namn, som eder alltför
stora blygsamhet synes vilja undandölja
för edra samtida". Frigel stod i
skriftvexling, utom med nämnde Neukomm,
med Naumann, Spontini, Cherubini,
Vogler, Adlerbeth, Wallin, Geijer m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
