Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gaviniés, Pierre - Gavott - Gebauer - Gebhardi, Ludvig Ernst - Gedacht - Gefaring, L. - Gehrman, Georg Andreas - Gehör - Geijer, Erik Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Intermeden »Le Pretendu», äfven
uppförd på några af Tysklands theatrar,
der betitlad: »Der vorgegebene Zufall».
G. var umgängesvän med J. J.
Rousseau.
Gavott. Äldre dans, hvars melodi i
alla breve takt uttycker graciös
värdighet; dansen utfördes af endast 2
personer; sitt namn har Gavotten fått
efter ett bergfolk i Frankrike i Gavots,
hos hvilket den först uppkom. Såsom
musikstycke införlifvades G. fordom,
likasom menuetten, med sonaten.
Gebauer. Af detta namn funnos
flera blåsinstrumentvirtuoser och
tonsättare, bland hvilka må nämnas: Franz
Xavier. Chordirektör vid
Augustiner hofkyrkan i Wien; f.
1784 i Eckersdorf; stiftade de derstädes berömda
concerts spirituels 1819; † i Wien
1822. Skrifvit kyrkocomp., m. m.
Gebhardi, Ludvig Ernst. Orgelnist
i Erfurt. Utgifvit omkring 40
orgelcomp. och en generalbasskola i 2 band.
Gedacht. (T.) eller Gedackt. Täckt,
af trä eller metall förfärdigadt flöjtverk
i orgeln, af 16, 8 eller 4 fots ton.
Gedachtens pipor äro ofvantill täckta
med ett lock eller en propp, till följd
hvaraf det genom pipans fot
inströmmande vädret måste, då det i pipans
mynning möter hinder, gå tillbaka och
söka sin utgång genom labiet,
följakteligen genomlöpa en lika lång bana,
som om pipan vore en gång till så
lång. Härigenom blir pipans ton en
octav djupare, än om den vore öppen.
En 8-fots Gedaeht, t. ex. behöfver
således vara blott 4 fot lång.
Gefaring, L. Berömd flöjtist; f. i
Rudolstadt omkring 1762; anställd vid
hoforchestern i Wien; gjorde, på
kejsar Joseph II:s bekostnad konstresor i
Europa; † i början af innevarande
sekel.
Gehrman, Georg Andreas. Utmärkt
violoncellvirtuos; f. i Köpenhamn 1806;
kom till Sverige vid slutet på
1820-talet och blef anställd vid kongl.
hofkapellet i Stockholm, i hvilken stad
han gaf många concerter med
stort bifall; vistas f. n. i Ryssland (?).
Gehör. Den hörselsinnets förmåga,
genom hvilken man kan säkert
uppfatta och återgifva en ton eller melodi
som man hört, och bedömma huruvida
denna ton är ren.
Geijer, Erik Gustaf. Svensk
häfdatecknare, skald och tonsättare; f. på
Ransäters bruk i Wermland 1783;
Historiarum Prof. vid Upsala universitet;
C. N. O.; en af de aderton i Svenska
akad.; led. af musik, akad; † 1847 i
Stockholm. G. erhöll flera gånger
Svenska akademiens stora pris. Bland hans
musikaliska arbeten må här anföras:
»Musik för sång och för Fortepiano,
utgifven af E. G. Geijer och A. F.
Lindblad», (1:sta häftet Upsala 1824),
och hvari slutstycket utgöres af ett
»Divertimento» af Geijer; flerstämmiga
sånger, deribland vi påminna om »Stilla
skuggor breda sig i qvällen», »Kuno,
trogen systerkärlek helgar jag åt dig»,
»O yngling om du hjerta har» m. fl.
Geijer och Arvid August Afzelius,
voro de första, som samlade och utgåfvo i
ordnad följd Svenska Folkvisor (3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
