Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hermes, J. T. - Hermstedt, J. S. - Herold, Louis Joseph Ferdinand. - Herrenburg-Tuczek - Herschel, Friedrich Wilhelm - Hertel, J. C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framställt en grundlig critik öfver
Dittersdorf’s 12 Ovidiska symphonier, samt
lemnat musikuppsatser i Schles.
Provinzialblättern (B. 2, p. 437 ff., B. 3,
p. 560 ff.).
Hermstedt, J. S. Utmärkt
klarinettvirtuos; f. 1778 i Langensalza; † 1846
som kapellm. i Sondershausen. Spohr
skref enkom för honom flera
klarinettsoli.
Herold, Louis Joseph Ferdinand. En
af Frankrikes talangfullare
operacomponister; f. 1791 i Paris af Tyska
föräldrar; erhöll 1810 conservatoirens
första Pris i pianospelning; hans lärare i
comp. var Méhul, i hvars class han
1812 erhöll första stora Priset, hvarefter
han på Statens bekostnad reste till
Italien. 1815 återkom han till Paris och
skref derefter en hel mängd operor,
hvaribland »Zampa», »Pre aux clercs»
(gifven i Stockholm under namn af
»Duellen») och »Marie eller
Bröllopsfesten» rönte afgjord framgång; Herold
† 1833; fem år förut hade han
blifvit utnämnd till R. H. L. Utom
nämnde operor har Herold skrifvit 2:ne
symphonier; 3 quartetter; 57 pianoverk,
hvaribland 3 concerter.
Herrenburg-Tuczek. Se Tuozeck.
Herschel, Friedrich Wilhelm.
Verldsberömd astronom; f. 1738 i
Hannover, der fadren var musiklärare.
Denne bestämde sonen för samma yrke,
undervisade honom tidigt i musik, samt
lät honom derjemte studera
mathematik och språk. Behofvet tvang
Herschel att i sitt 15:de år söka
anställning som oboist vid ett regemente.
Efter ett års tjenstgörning lemnade han
sin plats, för att i England söka vinna
sin bergning som musiker. Hans
färdighet i clavér- orgel- och harpspel
väckte der uppseende, och honom
anförtroddes organiserandet af en
militärmusikcorps, hvarefter han nedsatte
sig i Leeds som musiklärare; 1765
utnämndes han till orgelnist i Halifax,
och året derpå i Bath, der han äfven
ledde concerttillställningarna och gaf
musikundervisning. Här studerade han
på lediga stunder astronomi, och
gjorde förmedelst teleskop, dem han sjelf
åt sig förfärdigat, många af sina
sedermera berömda upptäckter.
Efterhand lemnade han sina musiksysslor,
för att slutligen helt och hållet egna
sig åt den vetenskap, för hvilken han
syntes vara skapad, nämligen
astronomien. 1781 offentliggjorde han en af
sina märkvärdigaste upptäckter: den,
efter honom uppkallade Herschelska
planeten. I hela Europa talades
nästan endast om orgelnistens i Bath
astronomiska forskningar, och de af honom
förfärdigade instrumenternas
fullkomlighet. Af konung Georg III försatt i en
ekonomiskt oberoende ställning,
öfverhöljdes han med utmärkelser och
ärebetydelser af alla slag. Herschel † på
sitt landtgods Slough, nära Windsor,
1822. Enligt Fétis’ uppgift, har
Herschel 1786 utgifvit en symphoni samt
åtskilliga stycken för harmonimusik.
Hertel, J. C. Stor virtuos på
gamba, concertm. vid
Mecklenburg-Strelitzka hofvet; f. i Schwaben 1699; †
1754; comp. en mängd symphonier;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
