Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hufvudröst - Hufvudseptimaccord - Hufvudton - Hugot, A. - Hummel, Johann Nepomuk - Hummel eller Hummer - Hunt, C. - Hunt, Arabella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tonema, och som ofta begagnas att
förmedla öfvergången från denna till
falsetten. Hufvudröstens toner utmärka
sig genom en viss vekhet i klangen.
Hufvudseptimaccord. Se
Septim-accord.
Hufvudton. En tonarts eller scalas
första ton. Den ton på hvars
diatoniska scala ett musikstycke är
grundadt, och kring hvilken de öfriga
tonerna hufvudsakligen gruppera sig.
Hugot, A. Förste flöjtist vid den af
Viotti organiserade Italienska operan
och Prof. vid Institut nationale. de
musique i Paris; f, derstädes 1761; var
en stor virtuos på sitt instrument;
under en svår febersjukdom och under
yrande tillstånd, gaf han sig flera
knifstyng och kastade sig ut genom
fönstret i 4:de våningen, hvaraf döden
ögonblickligen följde (1803). Comp.
concerter, trior, duor m. m. för flöjt.
Hans påbörjade flöjtskola fullbordades
af Wunderlich, som utgaf densamma
i sitt eget och i Hugot’s namn; den
är försedd med anmärkningar af A.
E. Müller.
Hummel, Johann Nepomuk. Stor
pianovirtuos och tonsättare; f. 1778 i
Pressburg. Redan i sitt 4:de år
undervisades han af sin fader i violin,
och i sitt 5:te år i clavérspel och sång.
I Wien, dit fadren med sin 7-årige son
begifvit sig, ådrog sig denne sednare
alla musikvänners uppmärksamhet, och
Mozart, som eljest ogerna sysselsatte
sig med undervisning, upptog gossen i
sitt hus, och blef under 2: ne år hans
lärare. Efter 6 års konstresor i
Europa, der den unge virtuosen öfverallt
väckte största uppseende, återvände han
till Wien och studerade comp. under
Albrechtsberger och Salieri; blef derpå
anställd i furst Esterhazy’s kapell 1803;
gaf under en följd af år privata
musiklectioner i Wien; utnämndes 1816
till hofkapellm. i Stuttgart; gjorde
derefter ånyo vidsträckta konstresor,
derunder han hänryckte lika mycket
genom sina comp. som genom sitt spel;
särdeles visade han sig oöfverträfflig i
improvisationen; † 1837 som kapellm.
i Weimar. Öfvervägande antalet af
Hummers pianocomp. räknas bland det
yppersta som i denna väg blifvit skrifvit.
Utgifvit en stor pianoforteskola; comp.
concerter; rondor; sonater; fantasier;
stor septett; balletter; cantater; operor;
hvaribland »Mathilde von Guise»; »die
Eselshaut» m. fl.; 2:ne stora messor
etc.
Hummel eller Hummer. Ett
instrument, öfver hvars resonansbotten
2:ne slags strängar löpa: de finare,
spelade med fingrarna — de gröfre,
stämmande i tonik och dominant,
anslagne med ett plektrum, bestående i
en tillspetsad gåspenna. Hummeln,
numera helt och hållet urmodig, lärer
emellertid varit ett behagligt
instrument, ehuru svagt till tonen».
Hunt, C. Betydande
compositionstalang; churfurstlig Sachsisk
kammarmusikus och violinist i Dresden 1766.
Comp. violinconcerter; quartetter; 10
symphonier m. m.
Hunt, Arabella. Berömd
luthspelerska och sångerska; undervisade bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
