Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hülphers, Abraham Abrahamsson - Hymenée - Hymn - Hymnologi - Hünten, Franz - Hypate. Hypaton. - Hyper - Hypo - Hypojastisk - Hypordierna - Händel, Georg Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Utgifvit bland andra arbeten:
»Historisk afhandling om musik och
instrumenter jemte beskrifning öfver
orgelverken i Sverige» (Westerås, 1773).
Hymenée. (Fr.) Se Epithalamium.
Hymn. Lofsång. Hos Grekerna: sång,
sjungen vid högtidliga tillfällen och vid
offerfester till gudarnas och hjeltarnas
ära.
Hymnologi. Kunskapen om
kyrkosångerna, deras historia och deras
tonsättare.
Hünten, Franz. Tonsättare; f. i
Coblenz 1793; studerade 1819 i
Pariserconservatoiren comp. under Reicha,
och pianospelning under Pradher; blef
derefter anlitad musiklärare. Hans
pianocomp., i allmänhet egnade för elever
och dilettanter, hafva vunnit stor
popularitet; vistas f. n. i sin fädernestad
som förmögen privatman. Utgifvit en
pianoskola, deraf 4 upplagor
utkommit; comp. fantasier; rondor;
variationer; etuder etc.
Hypate. Hypaton. (Gr.). Det namn
hvarmed Grekerna betecknade den
djupaste strängen i sin s. k.
Hypatontetrachord. Se Tetrackord.
Hyper. (Gr.) Öfver. Hos Grekerna:
ord, som användes dels att utmärka
uppåt räknade intervaller, dels att
utmärka de authentiska tonarter hvilkas
scala börjar med hufvudtonens
öfverquart. Doriska tonarten t. ex., hvars
hufvudton är d, får namn
af Hyperdorisk, då dess melodi rörer sig inom
omfånget g — g’.
Hypo. (Gr.) Under. Ord, som hos
Grekerna användes dels att beteckna nedåt
räknade intervaller, dels att utmärka de
plagaliska tonarter, hvilkas scala begynner
med hufvudtonens underquart. Melodien
en Hypodorisk tonart, t. ex., rörer sig
inom omfånget af A — a. Jfr.
Kyrkotoner, Plagalisk, Glarean.
Hypojastisk. Detsamma som
Hypojonisk.
Hypordierna. Hos Grekerna: sång,
ämnad att afsjungas under dans.
Händel, Georg Friedrich. Det
andliga tondramats oupphunna
mästare; föddes den 23 Februari 1685 i Halle
an der Saale. Fadren, som var
fältskär, bestämde sin son för det
juridiska yrket och förbjöd strängeligen
gossen, som redan tidigt visade den mest
afgjorda böjelse för musik, att
någonsin röra vid ett musikinstrument. Icke
dess mindre fann barnet tillfälle att
nattetid smyga sig upp på en vind,
der en gammal spinett blifvit ställd,
och att på detta instrument öfva sig af
hjertans grund. Icke utan många
böner fick den knappt 7-årige Händel
medfölja sin fader, som gjorde en
resa till Weissenfels; här stal sig
gossen in i kyrkan och upp på
orgelläktaren, der han efter slutad
gudstjenst fick spela på orgeln. Hertigen,
som för tillfället var i kyrkan och
hörde gossens spel, gjorde sig
underrättad om den unge virtuosen, och
öfvertalade fadren att låta sonen följa
sin böjelse. Domorgelnisten Zachau i
Halle blef då hans lärare. 1705 finna
vi den unge Händel anställd som
violinist, och kort derefter som direktör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
