Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledningston - Inno - Innocentamente - Institut de France - Instrumentalmusik - Instrumenter - Instrumentering - Instruments a corde - Instruments a vent - Insulatorer - Intavolatura - Intermezzo - Intervall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dur- eller mollscalan. En tonarts 7 :de
ton.
Inno. Italienska namnet på Hymn.
Innocentamente. (It.) Oskuldsfullt;
anspråkslöst.
Institut de France. Se Académie
des Beaux Arts.
Instrumentalmusik. All, medelst
instrumenter frambragt, musik, motsats
till Vocalmusik. Instramentalmusiken
begagnades ursprungligen endast
att understödja sången, men har
under tidernas lopp gjort sig deraf
oafhängig, samt uppträder numera dels
såsom sjelfständig, dels i förening med
sång.
Instrumenter. Se
Musikinstrumenter.
Instrumentering. Sättet att inrätta
ett musikstycke för flera särskilda
instrumenter.
Instruments a corde. (Fr.)
Stränginstrumenter.
Instruments a vent. (Fr.)
Stromenti da fiato. (It.) Blåsinstrumenter.
Insulatorer. Engelsk uppfinning
bestående i små, rundade glasskifvor, i
hvars midt är slipad en concav
fördjupning, och hvilka skifvor, lagda under
pianots fötter, upphäfva det hinder för
resonansens spridning, som de i rum
vanligen befintliga golfmattor
åstadkomma.
Intavolatura. (It.) Se Tabulatur.
Intermezzo. (It.) Intermed; ett,
förnämligast hos Italienare förekommande
komiskt, mindre sångspel, utfördt af
2:ne — någongång af en — sångare,
och som uppföres mellan akterna af en
opera eller ett skådespel, utan att med
detta stå i något slags inre
sammanhang. Intermezzot afser, såväl att förskaffa
de i operan uppträdande sångarne
någon längre behöflig hvila mellan
akterna, som ock att derunder förströ
publiken. Stundom förekommer mellan
akterna, under namn af Intermezzo, äfven
någon ballett.
Intervall. Mellanrum; afstånd. Det
genom ett siffertal uttryckta
afståndsförhållandet mellan 2:ne toner.
Intervallerna beräknas efter stegens antal på
notplanen, och benämnas med namn
från Latinet: prim, secund, terz, quart,
quint, sext, septim, octav, nona o. s. v.
(1:sta 2:dra 3:dje etc. intervallet).
Tonen d t. ex., kallas, räknad från c:
secund; c-d är således ett
secundintervall. Intervallerna indelas i rena,
stora, små, öfverstigande och
förminskade. C — e t. ex., är en stor 3; C
— ess: liten 3. Vidare gifvas
consonerande och dissonerande Intervaller.
Se Consonans och Dissonans.
Orsaken hvarför vissa intervaller göra ett
consonerande, andra ett dissonerande
intryck, har sin grund i deras toners
svängningsförhållanden. De
vibrationer som oftast sammanträffa bilda näml.
mer eller mindre consonerande
samklanger. De vibrationer åter som mera
sällan sammanträffa, bilda mer eller
mindre dissonerande ljud. Den
fullkomligaste consonansen är derföre
octaven, emedan dennes sträng eller
luftkolonn gör 2 vibrationer under det att
dess grundton gör 1. Quinten är icke
så fullkomlig consonans, emedan den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
