Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krebs, Johann Baptist - Krebs, Johann Ludvig - Kreith, Carl - Kretschmer, F. J. C. A. - Kreutzer, Conradin - Kreutzer, Rudolph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
häften i Reutlingen hos Mäcken) ; flera
afhandlingar öfver skådespelarekonsten etc,;
berättelser och poemer till tidskrifter;
oratorie- och operatexter; öfversatt flera
Italienska libretti. Comp. solo- och
flerstämmiga sånger.
Krebs, Johann Ludvig. Orgel- och
clavérspelare samt tonsättare; f. 1713
i Buttelstädt; studerade vid
Thomasskolan i Leipzig, der han i 9 års tid
njöt undervisning af Seb. Bach, hvilken
skattade honom som en bland sina
bästa elever; studerade philosophie i
Leipzig, blef derefter orgelnist i Zwickau,
i Zeitz samt slutligen hoforgelnist i
Altenburg, der han † 1780;
hans clavérspel var vida berömdt. Comp.
fugor; clavéretuder; suiter för clavér;
sonater för clavér och flöjt; flöjttrior
etc.
Kreith, Carl. Flöjtvirtuos i Wien; †
1809. — talrika comp. för flöjt.
Kretschmer, F. J. C. A.
Musikskriftställare; f. 1775, obekant hvar;
erhöll i sin ungdom en sorgfällig
uppfostran samt grundlig musikalisk
bildning; lemnade sina juridiska studier
för att ingå i krigstjenst; gjorde flera
fälttåg, samt † som Geheime Krigsråd
i Anklam i Pommern 1839. Utgifvit
(1833 i Stralsund) »Ideen zu einer
Theorie der Musik», deri han byggde
hela tonkonstens theori på akustiska
och mathemathiska grunder;
Kretsehmer var derjemte medarbetare i Leipz.
allg. mus. Zeit.
Kreutzer, Conradin. Ryktbar
tonsättare; f. 1782 i Mösskirch i Baden;
lemnade sina påbörjade medicinska
studier, för att egna sig åt tonkonsten,
samt blef elev af Albrechtsberger i
Wien; utnämndes 1812 till kapellm.
i Stuttgart; företog derefter konstresor,
derunder han uppträdde som
clavérspelare och gjorde som tonsättare
hufvudsakligen lycka genom sina sånger, dem
han merendels sjelf föredrog.
Kallades 1817 till kapellm. i
Donaueschingen, samt 1822 till en dylik plats vid
Kärnthnerthortheatern i Wien, — en
theater som då stod under Barbaja’s
administration ; var 1833 kapellm. vid
Josephstädtertheatern till 1840, då han
utnämndes till musikdirektör i Cöln;
kallades 1846 att bekläda
kapellmästareplatsen vid hofoperatheatern i Wien efter
Nicolai; † i Riga 1849 som kapellm.
derstädes. Öfver hans graf reser sig ett svart
granitblock, derå är satt ett kors af hvit
marmor med hans namn i förgylda,
upphöjda bokstäfvef. Skrifvit: messor;
quartetter; oratoriet »Die Sendung
Mosis»; clavércomp.; en mängd operor,
deribland »Nattlägret i Granada»;
en- och flerstämmiga sånger, deribland:
»Hvarthän, på nattlig dunkel bana?»,
»Hör den brusande ström och hur
stormarna ryta i natten!» »På sin höjd
kapellets spira», m. fl.
Kreutzer, Rudolph. Violinvirtuos
och tonsättare; f. 1766 i Versailles af
Tyska föräldrar; elev af Viotti och
Stamitz; var först anställd vid Théâtre
Italien (sedermera opera comique) i
Paris; gjorde derefter konstresor i Italien
och Tyskland, samt skördade öfverallt
triumpher; blef efter sin återkomst till
Paris Prof. vid conservatoiren, samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
