Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkostil - Kyrkotoner eller Kyrkootonarter. - Küssmayer, M. - Küster, J. H. - Kärnspalt - Köbel, C. - Köhler, Ernst - Köhler, G. H. - Köhler, Louis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kyrkostil. Den stil, hvari de för
gudstjensten skrifna, till andaktens
lyftande egnade compositioner äro affattade.
Palestrina lade grunden till
den egentliga kyrkostilen.
Kyrkotoner eller Kyrkootonarter.
Så kallas de af biskop Ambrosius i
Romerska kyrkan införda 4 tonföljder,
hvilka fastställdes som scalor för hvar
sin tonart och benämdes kyrkotoner.
Tonföljden d e f g a h c d kallades
1:sta; e f g a h c d e: 2:dra; f g a
h c d e f: 3:dje och g a h c d e f g:
4:de kyrkotonen. Till hvar och en
af dessa kyrkotoner, hvilka med ett
gemensamt namn kallades authentiska,
fogade påfven Gregorius en ny, hvars
hufvudton ingenfanns en quart under
sin motsvarande authentiska tonarts
hufvudton, nämligen tonföljden från a, från
h, från c och d. Dessa 4 nya
tonarter kallades, till skillnad från de 4
första eller de authentiska: plagaliska.
Se Plagalisk. Samtlige 8
kyrkotonarter, hvilka nu fingo följande
ordningsföljd, näml.:
l:sta tonen D e f g a h ca authentisk.
2: dra » A h c d e f g a plagalisk.
3:dje » E f g a h c d e auth.
4:de » H c d e f g a h plag.
5:te » F g a h c d e f auth.
6:te » C d e f g a h c plag.
7:de » G a h c d e f g auth.
8:de » D e f g a h c d plag.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
