Musik-Lexikon / 256 (1864) Author: Johan Leonard Höijer - Tema: Reference, Music Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ligatus eller Ligatura - Lignes additionelles - Liksväfvande temperatur - Lilla octaven - Limma - Lillström, Lars - Lind-Goldschmidt, Jenny

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

befintliga noter, hvilka skola
uthållas som en enda ton; antydes
genom en båge (#), gående från ena
noten till den andra. I mensuralmusiken:
det föredragssätt, då flera noter
sjöngos till en stafvelse; äfven 2:ne
noters förenande till en. Sålunda
betecknades

genom

Lignes additionelles. Fransk benämning
på Bilinier.

Liksväfvande temperatur. Se Temperatur.

Lilla octaven, oegentligt kallad
o-strukna octaven. Den octav, som
utgör den 2:dra i ordningen efter
contraoctaven, och hvars toners namn,
betecknas med bokstäfver ur lilla
alphabetet, t. ex.: c d e o. s. v. Jfr.
Octav.

Limma. (Gr.) Ett i musiktheorien,
vid den mathematiska beräkningen af
de olika tonförhållanderna förekommande,
men i praktiken, till följe af sitt
ringa omfång, obehöfligt intervall;
förekommer af 3:ne olika storlekar: Det
stora Limma, som uttryckes genom
förhållandet 27 : 25; det lilla Limma,
genom förhållandet 135 : 128, och det
s. k. Pythafforiska Limma: genom
256 : 243. Jfr. Diesis. Med Limma
förstods fordom äfven detsamma som
tempus vacuum (s. d.)

Lillström, Lars. Anförare för
Konung Fredrik I:s hofkapell och
orgelnist i Storkyrkan i Stockholm; fader
till Elisabeth Olin (s. d.)

Lind-Goldschmidt, Jenny.
Verldberömd Svensk sångerska; f. 1820 i
Stockholm, der fadren var fabrikör;
anställdes vid 10 års ålder som elev vid
kongl. theatern i Stockholm; blef
aktris derstädes 1838. Hennes första
lärare voro Crælius och Isaak Berg.
Genom sitt uppträdande i Agathas roll
i »Friskytten», grundlade hon sitt rykte
som sångerska af 1:sta ordningen.
Utnämndes 1840 till hofsångerska samt
till led. af musik. akad.; företog år
1841 en resa till Paris, för att studera
hos Garcia, hvilken, då han fann att
hennes röst lidit betydligt af
öfveransträngning, rådde henne att hvila sig,
samt att derunder alldeles upphöra med
sången; de lectioner hon sedermera fick
hos Garcia, tillvunno visserligen hennes
röst mera böjlighet och jemnhet, men
att uppträda inför Pariserpubliken ville
han dock icke tillråda henne.
Meyerbeer, som emellertid hört henne sjunga,
blef intagen i hennes föredrag, och då
han icke tviflade att hon hos
Berlinerpubliken skulle göra lycka, tog han af
henne det löftet, att hon skulle sjunga
1:sta partiet i hans, då under arbete
varande, för theatern i Berlin bestämda
opera: »Fältlägret i Schlesien», deri
hon också 1844 i Berlin gjorde sin
debut, och åhördes med största
förtjusning; från denna tidpunkt daterar sig
hennes Europeiska rykte. I de flesta
af Tysklands större städer firade hon
med sitt uppträdande nya triumpher.
1847 väckte hon lika stor enthusiasm
i England; återvände samma år till
Sverige och utnämndes till 1:sta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>