Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mano armonico - Mano destra - Mano sinistra - Mantius, Eduard - Manual - Manualiter - Manubrium - Mara, Gertrud Elisabeth - Marcato - Marcello, Benedetto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mano armonico. (It.) Se
Guidoniska handen.
Mano destra. (It.) Högra handen.
Mano sinistra. (It.) Venstra handen.
Mantius, Eduard. Berömd
tenorsångare vid kongl. operan i Berlin;
f. 1806 i Schwerin, yngste son af en
från Sverige härstammande familj;
student 1826 vid universitetet i Rostock;
studerade 1827 vid universitetet i
Leipzig; tog derstädes undervisning i sång af
Pohlenz; besökte derefter Berlin, der han
efter fullbordade studier ernade egna sig
åt det juridiska kallet. Ödet hade
likväl annorlunda beslutat. Konungen af
Preussen som vid ett tillfälle hörde
honom sjunga, intogs deraf i så hög
grad, att han önskade fästa honom vid
sin hoftheater; Mantius ingick på de
vilkor, som i och för denna sak
uppgjordes, och hans engagement blef deraf
en följd; är sedan några år
pensionerad.
Manual. Det i orgeln befintliga
särskilda verk, hvars tangenter spelas med
händerna. Äfven benämning på sjelfva
claviaturen, som vanligtvis eger ett
tonomfång från C till f’’’. Der flera
Manualclavér finnas, får det understa
namn af hufvudmanual eller 1:sta
manual.
Manualiter. (Lat.) I orgelmusik: ord
som antyder att utförandet skall ske
utan pedal.
Manubrium. (Lat.) Handtaget på ett
registerdrag i orgeln.
Mara, Gertrud Elisabeth. En af
Europas största sångerskor; f. 1749,
dotter af stadsmusikus Schmäling i
Cassel; väckte största uppseende i
London och Paris; var anställd vid
Fredrik den Stores kammarconcerter i
Potsdam med 3,000 thalers appointement;
gift med violoncellisten Mara. Då
konungen icke tillät henne att emottaga
ett högre anbud i London, flydde hon
med sin man, men blef upptäckt och
återförd; hennes man blef degraderad
till trumslagare vid ett
garnisonsregemente i en fästning, derifrån han dock,
på sin frus trägna förböner, omsider
befriades. Mara flydde andra gången
ur Preussiska landet, och upptogs
nådigt af kejsarinnan Maria Theresia i
Wien; hon vistades derefter 2:ne år i
Paris, samt var der själen i alla
concerter; besökte England och Italien,
samt vann der lika stort bifall.
Under tiden hade hon skiljt sig från sin
utsväfvande man; bosatte sig sedermera
i Moskau, der hon, vid den stora
branden 1812, förlorade hela sin
förmögenhet; † i Reval 1833.
Marcato. (It.) Med accentueradt
föredrag.
Marcello, Benedetto. En af
Venetianska skolans berömdaste mästare;
härstammade från en af de mest
ansedda Patriciska familjer i Venedig; f.
derstädes 1686; var omkring 1730
medlem af 40-manna-rådet; † som
Canzler i Breschia 1739. Hans 50
psalmer, hvilka utkommo 1724—27 i
Venedig i 4 folioband, hafva gjort
honom odödlig. Comp. för öfrigt
concerter och sonater för 5 instrumenter,
clavérsonater, cantater m. m. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
