Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Monochord - Monodie - Monodram - Monoton - Monotoni - Monpou, Hippolyte - Monsigny, Pierre Alexandre - Monstre-Concert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en sen-sträng, som, då instrumentet
begagnas vid psalmsång, strykes med
en vanlig violstråke. Medelst ett,
under strängen befintlingt, rörligt stall,
kunna intervallernas mathematiska
förhållanden noga angifvas. Antages t.
ex. hela strängens längd återgifva
grundtonen c, erhålles denna tons octav,
eller c, då stallen framflyttas midt
under strängen; ljuder blott ¼ af
strängen, erhålles grundtonens 2:dra högre
octav, här: c’’; 1/3 af den ljudande
strängen ger octaven till grundtonens 5,
här: g’; 2/3 af strängens hela längd
befinnas angifva grundtonens i samma
octav belägna 5, här: g o. s. v.
Helst begagnar man flera unisont
stämda strängar, af hvilka en löper öfver
den rörliga stallen, och hvarigenom
lemnas tillfälle till samtidig jemförelse
mellan olika intervaller.
Monodie. En på 1600-talet
bruklig benämning på enstämmig, med
instrumenter accompagnerad, sång.
Monodram. Melodram hvari blott
en declamerande person uppträder, till
skillnad från Duodram, deri 2:ne
personer uppträda. Jfr. Melodram.
Monoton. Entonig.
Monotoni. Entonighet, uppkommen
genom brist på Modulation.
Monpou, Hippolyte. Fransk
tonsättare; f. 1804 i Paris; † på en resa
till Orleans 1841 och begrofs med stor
högtiglighet i Paris i kyrkan S:t Roch.
Bland hans operor må nämnas;
»Piquillo»; »Le Luthier de Vienne»; »La
Chaste Susanne». Hans romancer äro
berömda.
Monsigny, Pierre Alexandre.
Berömd Fransk operacomponist; f. 1729
i Departementet Pas-de-Calais 5 kom i
tidigare år till Paris och erhöll der
plats som räkenskapsförare i ett
andligt Collegium; anställdes sedermera
som Hofmästare hos hertigen af
Orleans. 1754 hörde han Pergolese’s
opera »Serra padrona», och denna opera
gjorde på honom ett så gripande
intryck, att han beslöt egna sig åt
tonkonsten. I sin ungdom hade han fått
någon musikundervisning; nu gällde
det att fullkomna denna, hvilket
skedde med den framgång, att han efter 5
månaders studier hos Italienaren
Gianotti skref sin första enaktsopera: »Les
Aveux discrets». Operan gafs 1759
och rönte bifall. Uppmuntrad häraf,
componerade han flera med ännu större
framgång. 1800 utnämndes han till
Piccini’s efterträdare som inspector vid
conservatoiren; efterträdde 1813
Gretry som led. af akad., och fick 1816
emottaga Hederslegionens Riddarvärdighet;
† 1817 i Paris. Hans
operett »Alexis eller Desertören» gafs i
Stockholm första gången 1776, och
hans féerikomedi »Arsanne», 1779.
Monstre-Concert. Jätte-concert.
Sådan musikuppförning, som förnämligast
i London vid högtidliga tillfällen egt
rum. Vid Industriexpositionen
derstädes 1862, gafs en dylik Concert,
dervid i chören medverkade 3600
personer, och i orchestern 94 första 95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
