Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mozart, Wolfgang Amadeus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inkomsterna af denna befattning voro dock
alltför otillräckliga, för att han skulle
af dessa kunna erhålla en anständig
bergning. Opraktisk som han var i
handhavandet af sina ekonomiska
angelägenheter, afslog han konung
Fredrik II:s af Preussen anbud att blifva
hans kapellmästare mot en lön af 3000
Thaler, emedan han icke kunde låta
förmå sig att lemna sin »goda
kejsare», som han utlät sig. Då en af hans
vänner frågade honom, hvarföre han
icke under ett samtal med kejsaren, der
frågan om Fredrik II:s anbud var på
tal, begagnat sig af tillfället för att
erhålla någon löneförhöjning, —
svarade han: »Det kunde icke f-n
tänka på i ett sådant ögonblick.»
Kejsar Joseph var emellertid mera intagen
af Mozarfs clavérspel än af hans
compositioner, framför hvilka han föredrog
sina älsklingars Salieri’s, Hasse’s,
Piccini’s. Äfven Wienerpubliken erkände
honom som clavérvirtuos men hans
compositioner uppskattade de icke så som
de förtjenade. »Don Juan» förstod
man icke i början, och första
representationen af »Figaro» vann en
tvifvelaktig framgång. Onekligen
gjorde personliga afundsmän och
intriganter sitt till här som annorstädes.
Operan »Figaro» och de 6 första, till
J. Haydn dedicerade, stråkquartetterna
componerades 1785. Tvänne år
derefter (1787 den 4 Nov.) uppfördes hans
»Don Juan» första gången i Prag och
med den mest lysande framgång.
1788—89 componerade Mozart bland andra
verk, symphonierna i Ess-dur, i C-dur
(med fugan) och i G-moll. Följande året
componerade han operan »Cosi fan tutte»,
och 1791: »Trollflöjten», »Titus»
(beställd af Böhmen’s ständer för Leopold II:s
kröning), och »Requiem». Detta hans
sista arbete hade, innan han reste till
Prag att uppföra sin »Titus», på ett
särdeles mystiskt sätt blifvit hos honom
beställdt af en okänd person, Dennes
ombud infann sig ånyo hos honom
efter hans återkomst till Wien, och
påminde om beställningen, Mozart, som
någon tid känt sig sjuklig, började då
med allvar företaga arbetet, men alltid
med en aning om, att detta verk skulle
blifva hans egen begrafningsmusik. Det
blef sedermera kändt, att det var en
grefve von Wallsegg på landtgodset
Stuppach i nedra Österrike, som hade
genom sin förvaltare Leutgeb, låtit hos
Mozart beställa nämnde Requiem. Mer
och mer försämrades Mozart’s tillstånd,
componerandet måste stundtals
afbrytas, och slutligen alldeles upphöra.
Fulländandet af instrumenteringen och
afslutandet af några, blott skizzerade
numror, såg han sig nödgad att
uppdraga åt sin elev Süssmayer.
Midnatten den 5 December 1791
utandades Mozart sin sista suck. På
dödsbädden plågades han oupphörligt af
misstankan att hafva blifvit förgiftad.
Denna förmodan, sammanställd med
åtskilliga intriger hvarmed Mozart
förföljts, och för hvilkas upphofsman man
ansåg Salieri, gaf anledning till det
ryktet, att Salieri skulle varit den, som,
för att rödja sin farliga medtäflare ur
vägen, på hemliga vägar bibringat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
