Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Musiklitteratur - Musikmålning - Musikskolor. Se Musik och Conservatorium. - Musiksällskapet - Musikalier - Musikalisk - Musikaliska Akademien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Richard Wagner, Berlioz, Jean Paul,
E. T. A. Hoffmann etc. Musikens
Theori har behandlats af Euklides,
Cartesius, J. J. Rousseau, Rameau,
Euler, Kirnberger, Marpurg, Vogler,
Hauptmann, Lobe, Marx, Chladni,
Sechter, Albrechtsberger, Gottfried Weber,
Fink, Nauenburg, Koch, Mortimer,
Zamminer, Garcia, Panofka m. fl. Af
Periodiska Historiskt- Esthetiskt
critiska skrifter må nämnas:
»Allgemeine musikalische Zeitung»
(Leipzig 1798—1848), grundad af
Rochlitz, och sedan 1827 redigerad af Fink;
från 1846 till 1848 öfvertogs dess
Red. af J. Chr. Lobe; utkom åter 1863
under Red. af Selmar Bagge.
»Cæcilia (Mainz 1824—1852), redigerad
af Gottfried Weber, derefter af Dehn.
»Revue musicale» (Paris 1826—1835).
Aktade namn på detta fält äro i
öfrigt: Rellstab, Robert Schumann,
Gassner, Scudo (»critique et literature
musicale» i »Revue des deux mondes»)
m. fl. Bland Svenska musiktheoretici
må nämnas: Drake, Bauck, Fröberg, Abr.
Mankell, Winge, Nordblom, Dannström,
Cronhamn; bland litteratörer: Envallsson
J. T. Byström, C. M. Rosén, Abr.
Mankell, Bauck, Boman, Hildebrandsson,
Höijer, hvilka 4 sistnämnde väsendtligt
bidrogo att, under loppet af flera år,
upprätthålla den i Stockholm utgifna,
med år 1857 upphörda, »Ny Tidning
för Musik», samt Norman och Rubenson,
hvilka båda voro medarbetare i den
1859 i Stockholm utkomna »Tidning.
för Theater och Musik».
Musikmålning. En i toner
framställd imitation af något naturföremål,
eller af något sinnligt uttryck. T. ex.
fogelsång, åskan, vågornas sorl o. s. v.
Musikskolor. Se Musik
och Conservatorium.
Musiksällskapet. Ett samfund af
unga konstidkare, till större delen
utgångna från eller tillhörande musikaliska
akademiens läroverk; sammanträder
2:ne gånger hvarje månad, för att
öfva solo- och ensemblemusik; ger
årligen i akademiens lokal en offentlig
concert.
Musikalier. På papper skrifna, i
koppar stuckna, på sten graverade
eller med typer tryckta tonstycken.
Musikalisk. Välljudande; med
högre sinne för tonkonsten begåfvad.
Musikaliska Akademien. Den
stiftelse, som i och för tonkonstens vård
och spridande inom landet grundades
i Stockholm 1771 af några för
saken nitälskande män, hvaribland
baron Axel Gabriel Lejonhufvud,
friherre Patrik Alströmer, orgelnisten
Ferd. Zellbell m. fl.; hon fick sina stadgar
stadfästade af konung Gustaf III, hvars
vilja var, att Musikaliska Akademien
skulle blifva Rikets första musikaliska
auctoritet och läroverk. Ett kongl.
förordnande af år 1773 föreskref
nämligen, att såväl kongl. operan, som ock
de concerter, dervid kongl. hofkapellet
biträdde, skulle uppföras i akademiens
namn. Medel att underhålla den
nybildade institutionen saknades dock, till
följe hvaraf läroverket från 1773 till
1783 måste tillslutas. Till 1823 egde
Musikaliska Akademien icke någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
