Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tontecknen skrefvos öfver texten, samt
fingo högre eller lägre plats, allt efter
som tonerna stego eller föllo. De 7
lägsta tonerna betecknades med
bokstäfver ur stora alphabetet; de dernäst
med bokstäfver ur det lilla; en ännu
högre tonföljd med små
dubbelbokstäfver o. s. v. Bokstäfvernas högre eller
lägre plats gaf sedermera anledning till
uppkomsten af linierna, på och emellan
hvilka stundom skrefs, i stället för
bokstafstecknen, sjelfva texten — hvarje
stafvelse högre eller lägre, allt efter
tonernas högre eller lägre läge.
Gregorii bokstafstecken undanträngdes i sin
ordning af Neumerna (s. d.). För
att bättre bestämma dessa tonteckens
plats; uppdrog man en linie, öfver eller
under hvilken de skrefvos, Guido
Aretinus uppställde neumerna på och
emellan 4, olika färgade, linier. Nya
tontecken tillkommo derunder alltjemt; så
t. ex. e för æqualis, s för semitonium,
t för tonus, ts för lilla 3:en, tt för
stora 3:en o. s. v. Jfr Hermannus
Contractus. Efterhand begagnades 7,
8 ända till 10 linier på hvilka
tontecknen skrefvos. Franco från Cöln
och Joannes de Muris förbättrade
notsystemet genom införandet af nottecken,
bestående af svarta och hvita
quadrater af olika storlek och sammansättning,
hvarmedelst noternas tidvärde på
samma gång åskådliggjordes. Genom dessa
sednare tecken uppstodo, på 1300-talet,
de s. k. mensuralnoterna Maxima,
Longa, Brevis, etc. (s. d.) Först 1713
införde Mattheson hos Tyskarna
noternas nuvarande bokstafsnamn och
liniesystem. Italienare och Fransmän
benämna ännu noterna med stafvelserna
do eller ut, re, mi, fa, sol, la, si. Nyare
tiders försök att medelst sifferskrift
uttränga notskriften, har icke vunnit
allmän efterföljd. De äldsta tryckta noter
äro ända från år 1473. Nottryck med
rörliga typer uppfanns i 16:de seklet
af Ottavino Petrucci da Fossornbrone.
Numera tryckas de flesta noter
allmännast på koppar- eller zinkplåtar,
deri nottyperna inslås med stålstämplar.
Notplan eller Linjesystem.
Benämning på de 5 öfver hvarandra dragna
parallela linier, under, på, mellan och
öfver hvilka noterna skrifvas.
Notsystem. Namn på det begrepp
som omfattar alla tecken, genom hvilka
tonernas läge, tidvärde, utförande,
afbrott (Pauser) betecknas; består af
notplan, noter, pauser, chromatiska tecken,
claver, företecken.
Nottes, Madeleine, Fru. Kongl.
Hannoveransk kammarsångerska; utmärkt
såväl i egenskap af sångerska som
skådespelerska; tog afsked från scenen
1860, vid hvilket tillfälle
Hannoveranska Gardets musikcorps till hennes
ära utförde en serenad; † i Hannover
1861.
Notturno. (It.) Instrumentaltonstycke
af stilla, svärmiskt uttryck, beräknadt
att utföras i fria luften, under den
nattliga stillheten. Äfven ett
flerstämmigt, sångstycke. Jfr. Serenad. Man
har äfven infort Notturnoformen i
Pianomusiken, der den ofta förekommer
under franska namnet Nocturne.
Nourrit, Louis. Berömd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
