Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Perez, Davidde - Perfall, Carl, Baron von - Perfetti, Bernardo - Pergolese, Giovanni Battista - Peri, Giacomo - Period - Perne, F. L. - Perotti, G. D. - Perotti, G. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
berömda kyrkocomposition: »Matutini
de’ Morti», utkom i London 1774.
Perfall, Carl, Baron von.
Tonsättare, som genom sin vocalquartett för
blandade stämmor och genom sina
cantatcompositioner »das Rübezahl»,
»Dornröschen», »Undine», gjort sig känd i
Tyskland. Hans romantiskt komiska
opera: »das Conterfei», gafs 1:sta
gången på hoftheatern i München 1864.
Perfetti, Bernardo. Berömd
Italiensk sångare; härstammade från Siena
af adlig familj; utom sina förträffliga
musikaliska talanger, i förening med
en herrlig röst, egde han goda
philosophiska och juridiska kunskaper, samt
var äfven känd som skald.
Lagerkröntes 1725 på Capitolium i Rom;
hans dödsår obekant.
Pergolese eller Pergolesi, Giovanni
Battista. En af Italiens mest berömda
och lärdaste Tonsättare; f. i Jesi 1710;
elev 1717 i conservatoriet de’ poveri
di Gesù Christo i Neapel, der han
studerade under Durante och Feo; † i
Neapel 1736. Skrifvit operor och
kyrkocompositioner, bland hvilka sednare
hans »Stabat Mater» är det mest ryktbara.
Italienarne sätta honom högst i
det musikaliska uttrycket.
Peri, Giacomo eller Jacopo.
Florentinsk adelsman och kapellm. hos
hertigen af Ferrara; f. i Florenz under
sednare hälften af 16:de seklet; bidrog
betydligt till utvecklingen af det
musikaliska dramat. Hans första pastoral:
»Daphne», uppfördes 1594 i Florenz, der
äfvenledes hans andra pastoral: »Orfeo
ed Euridice» uppfördes vid Henrik
IV:s af Frankrike biläger med Maria af
Medicis. Detta sistnämnde verk utkom
1600 i Florenz med företal, innehållande
intressanta historiska upplysningar
rörande nämnde pastoralers
uppkomst etc. Pcri tillskrifves uppfinningen
af det enkla recitativet.
Period. I den musikaliska
satsläran: De, vanligast af 8 motiver
bildade 2:ne satser, hvilka sluta med en
hel eller half cadens. I förra fallet
kallas perioden hel, i sednare half.
Perne, F. L. Utmärkt musiklärd
och förtjenstfull tonsättare; f. i Paris
1772; contrabasist vid Stora
operan derstädes 1799; inspecteur
général vid Ecole royale de chant et de
déclamation 1816; † 1832. Gamla
och Medeltidens musik utgjorde de
förnämsta föremålen för hans forskningar.
Särdeles berömdt är hans arbete:
»Nouvelle exposition de la Seméiographie
musicale grecque», äfvensom hans
»Ancienne musique des chansons du
châtelain de Coucy, mise en notation
moderne, avec accomp. de piano»,
utgifvet med anmärkningar i den af F.
Michel 1830 ombesörjda upplagan af
»Chansons du châtelain de Coucy etc.»
Skrifvit 2:ne pianoskolor och en
harmonilära. Comp. clavérsonater; 4-stämmig
fuga med 3 subjecter, som äfven
låter sig utföra då partituret blifvit
upp och nedvändt.
Perotti, G. D. Domkapellm. i
Vercelli; f. derstädes 1760. Skrifvit
operor och kyrkocompositioner.
Perotti, G. A. Kapellm. vid
Marcuskyrkan i Venedig; f. i Vercelli 1774,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
