Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pythagoras - Pythagoriska kommat - Pythagoriska Limmat - Pythagoriska Lyran - Pythiska Spelen - Päan - Pätzold, H. - Pönitz, Frans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emot tyranniska regenter. Härigenom
ådrog han sig många och mägtiga
fiender och måste för att undgå deras
förföljelser, flygta från den ena staden
till den andra, till dess han, i ett
tempel, helgadt sånggudinnorna, och
der han sökt en fristad, † af hunger
vid 80 års ålder. Om själen lärde
Pythagoras, att den ar en emanation
från ethern, d. ä. ifrån den allmänna
verldssjälen, och följaktligen sjelf
delaktig af den gudomliga naturen samt
således äfven oförstörbar och odödlig.
Han sysselsatte sig mycket med
musikens mathematiska förhållanden, och
ansåg denna Konsts hufvudsak ligga i
de vetenskapliga beräkningarna. Denna
åsigt bestreds sedermera af Aristoxenos
(s. d.) Enligt sägen skall Pythagoras
hafva anordnat ett 8-tonigt tonsystem,
den s. k. Pythagoriska lyran,
(octochordum Pythagoræ), uppfunnit
Monochorden, grundat den mathematiska
tonläran, samt läran om spherernas
harmoni (s. d.).
Pythagoriska kommat. Se Komma.
Pythagoriska Limmat. Se Limma.
Pythagoriska Lyran. Se
Pythagoras.
Pythiska Spelen. Firades i
Greklands äldsta tider till Apollos
(betvingaren af den på Parnassen huserande,
fruktansvärda draken Python) ära.
Skalder och musici täflade dervid om
priset, som bestod i en Lager- eller
Eklöfskrans.
Päan. Hymn, som hos de gamle
Grekerna uppstämdes dels att blidka,
dels att låfprisa Apollo eller andra
gudomligheter. Namnet Päan gafs
sedermera äfven åt vissa segersånger.
Pätzold, H. Tonsättare och
direktör vid musik. akad. i Königsberg; f.
i Schlesien 1824; elev af Mosevius
och Seidel, samt af Grell i Berlin; †
1861 af nervslag under det han
anförde ouverturen till oratoriet »Elias».
Skrifvit förträffliga piano- och
sångcompositioner.
Pönitz, Frans. Harpvirtuos; f. 1850
i Bischofswerder i Westpreussen, der
hans fader idkar gästgifvarerörelse. Den
unge virtuosens egentliga namn är
Burkowitz; Pönitz uppkallades han efter sin
fosterfar, som är kapellist vid Krollska
theatern i Berlin. Pönitz’ mästerskap
i behandlingen af harpan har vunnit
det mest ampla erkännande såväl i
utlandet som i Stockholm, der han
uppträdde 1862—63, samt utförde såväl
egna compositioner som concerter af
Parish-Alvars ined lysande bravour.
Sistnämnde år lär Pönitz blifvit
utnämnd till kongl. kammarmusikus vid
Stora operan i Berlin, der han således
kommer att efterträda sin lärare, Prot.
Grimm, som af sjukdom är hindrad
att sköta sin tjenst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
