Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rancheraye, Alexander - Randel, Andreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
curiosum förtjenar nämnas, att han för sin
stråke med venstra handen.
Randel, Andreas. Tonsättare och
violinvirtuos, led. af musik, akad.; f. i
Blekinge 1806, der föräldrarna voro
torparefolk. En kringvandrande
speleman upptäckte först gossens
musikaliska anlag, skänkte honom sin viol, och
gaf honom någon undervisning att
stämma och spela densamma. Snart
nog spelade Randel på sin viol de
psalmer och polskor, som sjöngos for
honom af hans syster. Vid 10 års ålder
besökte han tillika med sin moder,
Carlskrona; der upptogs han af stadens
musiksällskap, hvilket lät besörja hans
första musikaliska uppfostran. Då konung
Carl Johan med sin son 1819
besökte Carlskrona, fick den unge virtuosen
låta höra sig inför dem och
exequerade, till monarkens fullkomliga
belåtenhet, några variationer af Rode.
Bland andra resande var der äfven
hofmarskalken baron de Geer på
Finspång, hvilken upptog gossen, förde
honom hem med sig, gaf honom en
särskildt lärare och lade sålunda den
egentliga grunden till hans
musikbildning. D. v. kronprinsen, sedermera
konung Oscar, beslöt, att i förening med
baron de Geer, påkosta Randels resa
till Paris. Han anträdde denna resa
1822. Sitt familjenamn Petterson,
hade han förut utbytt mot namnet
Randel, efter sin födelseort Ramdala
socken. Vid inträdesexamen i d. v.
l’Ecole Royale de Musique et
declamation lyrique, i närvaro af Cherubini,
Viotti, Kreutzer m. fl. af den tidens
yppersta musikcelebriteter och vid hvilket
tillfälle Randel utförde en composition af
Baillot, klappade Viotti honom på
hufvudet under yttrande: »C’ect tres bien,
mon ami, mais c’est une tres mauvaise
composition». Randel blef nu intagen i
Baillot’s class, i egenskap af »Auditeur»
(åhörare); under namn af elev vann
åtminstone då ingen utlänning inträde.
Cherubini, som blef hans lärare i
composition, yttrar om honom i ett betyg, dat.
Paris 9/5 1828: »Ses talens auraint pu
lui meriter, plusieurs fois les
recompenses accordées aux Eleves lauréats;
mais sa qualité d’étranger l’a empêché
d’avoir part à ces recompenses, qu’il
etait bien digne d’obtenir». (Hans
talanger skulle flera gånger hafva
kunnat göra honom förtjent af de
belöningar, som äro afsedde att tilldelas
pristagande elever; men hans egenskap
af utlänning har uteslutit honom från
dessa belöningar, hvilka han i hög grad
gjort sig värdig att åtnjuta). Efter en
nära 6-årig vistelse i Paris, återkom
Randel till Stockholm och anställdes
1828 vid kongl. hofkapellet som l:ste
violinist; utnämndes 1838 till
concertmästare derstädes, 1844 till lärare
i violinspelning vid musik. akad., blef
sedermera Prof. i violinspelning vid samma
akad.; utnämndes 1860 till R. W. O.; †
1864. Som tonsättare intager Randel
bland sina landsmän ett bland de främsta
rummen. I hans inspirationer röjer sig en
frisk natur, älsklighet och sann
känsla; derjemte förstår han, att i alla
sina arbeten inlägga detta jemnmått, som
sätter kronan på sådana, verk, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
