Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Recitativ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grundstämmor eller Enkla
stämmor: sådana som hafva blott en pipa
för hvar tangent, och som ange
dennes grundton, t. ex.: principal,octav, flöjt,
gedacht, trumpet o. s. v.; 2:o)
Blandade eller sammansatta stämmor
(Mixturer): sådana som hafva flera
pipor hvilka angifva icke endast
motsvarande tangents grundton, utan äfven
dennes 3, 5 eller 10, t. ex :
Mixtur, Cymbel etc.; 3:o) Fyllnads-
eller Bistämmor: sådana, som hafva
blott en pipa för hvar tangent,
angifvande endast dennes 3 eller 5,
t. ex.: quinta etc. Jfr. Fotston. B)
De, genom olika klangfärg från
hvarandra skiljaktiga, naturliga tonlägen i
menskliga rösten, hvilka äro kända
under namn af Bröströst, Falsett och
Hufvudröst.
Registerdrag eller Stämdrag. De
till andragsregeringen (s. d.) hörande,
vid claveret anbringade och med
knoppar försedda små skjutbara stänger,
hvilka medelst vällar, vällarmar etc.
stå i förbindelse med parallelerna.
Registrets eller stämmans namn och
fottal, finnes antingen antydt å hvarje
registerknopp, eller ock öfverskrifvet
sjelfva registerdraget.
Registraturregering. Se
Andragsregering.
Registrering. Konsten att vid
orgelspelningen välja för tillfället
lämpliga register.
Regle de l’octave. (Fr.) En
harmonisk, på 1700-talet af Fransmannen
Delaire först bekantgjord, formel, för
att underlätta harmoniseringen vid
föredraget af en obesiffrad bas. För
hvarje steg i den stigande och fallande
scalan, var nämligen ett bestämdt
accord fastställdt. Denna formels
otillräcklighet för många fall inses lätteligen
af harmonikern.
Reicha, Anton. Musiktheoretiker och
tonsättare; f. 1770 i Prag; chorgosse
vid Kreuzherrenkirche derstädes; gjorde
sina första musikstudier hos en slägtinge i
Bonn; gaf under 5 års tid
musikundervisning i Hamburg; uppträdde 1799
i Paris med en symphoni, som vann
bifall. Som operacomponist
misslyckades han, men vann deremot stort
rykte som lärare; invaldes 1817 till
Professor i contrapunkten vid Ecole
royale de musique et de declamation i
Paris; blef R. H. L. och led. af
akademien; † 1836. Hans
hufvudsakligaste theoretiska verk äro: »Traité de
mélodie etc.» (Paris, 1814, 2:dra uppl.
1832); wCours de composition
musicale, ou Traité complet et raisonné
d’harmonie pratique» (Paris 1818);
»Traité de haute composition musicale
etc.» (2 band, Paris 1824-26,
öfversatt på Tyska af Czerny, Wien,
1834); »L’Art du compositeur
dramatique, ou Cours complet de
composition vocale etc.w (Paris, 1833) m. m.
Som instrumentalcomponist utmärker sig
Reicha genom uppfinning och soliditet
i sjelfva genomförningen. Comp.
symphonier; ouverturer; octett för
stråk-och blåsinstrumenter; 24 quintetter för
flöjt, oboe, klarinett, fagott och horn;
20 stråkquartetter, quintetter och trior
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
