Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Soli ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stämning har hela noggrannheten af systemet
for liksväfvande temperaturer. Denna
apparat är dock endast fullt användbar för
pianoinstrumenter, i h vilkas byggnad man
kunde införa några modificationer. En
annan stämningsapparat, tillämplig för
pianoinstrumenter, byggda efter nu
brukligt sätt, har sedermera uppfunnits af
nämnde Delsarte i förening med en M.
Valin, och hvilken apparat grundar sig
på användandet af 12 med hammare
försedda klockor, fullkomligt
sammanstämda, och af hvilka hvar och en
representerar en af scalans 12 toner.
Klockorna, ställde på ett träskaft, den
ena efter den andra, äro bragte i
beröring med pianots claviatur. På grund
af den erkända akustiska principen:
att 2:ne toner i unison eller octav, då
de äro satte i förbindelse, låta
hvarandra ömsesidigt vibrera, hvilket fall
ej inträffar om de icke äro stämda i
unison, - skall den ton, som
motsvarar en klockas ljud, icke låta
densamma vibrera eller åstadkomma ett
lika inbördes förhållande, så framt icke
den förra är fullkomligt i unison.
Dessutom skola de 12 tonerna låta de 12
klockorna (en för hvardera) vibrera,
om de gifva toner identiska med dessa
samma klockornas. Då; som förutsatt
är, klockorna äro fullkomligt stämda,
inträffar att pianots 12 toner också
skola vara det. Beträffande de öfriga
octaverna, så behöfves blott att åter
frambringa den förséa, med tillämpning
af samma percussionsprincip, i den mån
som det kan vara nödvändigt. Pianots
stämning blir såkdes, med tillhjälp af
den nya apparaten ganska lätt.
(Ur Prof. Palmstedt’s föredrag i musik,
akad. 1860).]
Sons hannoniques. (Er.) Se Flå*
geolet-toner.
Sontag, Henriette. En af nyare ti*
ders mest firade och utmärkta
sångerskor; f. i Coblenz 1806. Till följe
af sina tidigt visade musikanlag, blef
hon af sina föräldrar, som voro
skådespelare, bestämd för den lyriska
scenen och skickad till conservatoriet i
Prag; fullkomnade derefter sina studier
under den berömda Födor i Wien.
Henriettes rykte som sångerska, och
derjemte såsom en skönhet af första
rang, utbredde sig snart. På en
konstresa genom Tyskland, Frankrike och
England emottogs hon med
enthusi-asm; 1824 engagerades hon vid
Königstädtertheatern i Berlin, och besökte
1826 Paris och London. 1827 blef
hon gift i London med Sardinska Le^
gations-Secreteraren grefve Rossi, efter
att förut af konungen i Preussen
blifvit förklarad för stiftsfröken Henriette
von Klarenstein, - ett namn och en ti»
tel, som dock ännu icke offentliggjordes
enär hon fortfor att uppträda under sitt
familjenamn. 1829 slöt hon sin
dramatiska bana med »Semiramis» på
kongl. Theatern i Berlin; derpå sjöng
hon i concerter i Eyssland och
återvände till Haag, der hennes giftermål
eclaterades; 1849 uppträdde hon ånyo
på scenen i London, Paris och i
Tysklands förnämsta städer m«d exempellös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
