Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TACET
494
TAKTISK FIGUR
han i Paris engagerad som sångare vid
Italienska operan, och gjorde der
synnerlig lyöka; uppträdde derefter i
Italien, samt utnämndes af hertigen af
Toskana till kammarsångare; 1831 drog
han sig tillbaka från scenen och
sysselsatte sig med enskild sångundervisning;
.f" 1860. Comp. många sångöfningar,
samt utgifvit ett verk under titel : ??DelP
Opera in musica sul teatro italiano, e
de’ suoi difetti??, och som i Florenz
utkom i flera upplagor. Hans dotter
Fanny, blef den sedermera så
namnkunniga mad. Persiani. Tacchinardi
var halt och i öfrigt af föga behagligt
yttre, men hans lysande sångtaläng
kommo ahörarne att glömma hans
personlighet.
Tacet. (Af Lat. tacere, som
betyder tiga). Ord, som utsättes i enskilda
stämmor, för att antyda ett pauseran de
under någon större afdelning i stycket.
fadolini, Giovanni. Tonsättare; f.
i Bologna 1793; elev af Pater Mattei
i composition; var 1809 anställd som
cembalist och chördirectör vid
Italienska operan i Paris; lemnade sin plats
1814; skref flera operor i Italien, hvilka
alla der gjorde lycka; återkom l $30
till Paris och inträdde der i sina fordna
tjenster. Comp. utom operor,
pianosaker, romancer etc.
Tadolini, Eugenia. Italiensk
sångerska; f, omkring 1810, giit ined
den förre; skiljde sig 1834 från sin
man, och uppträdde i Italien med
största lycka; firade äfven triumpher i
Wfe«.
Taffel. Se Fortepiano.
T äg, C. G. Berömd clavér- och
orgelspelare samt flitig och grundlig
tonsättare ; f. i Bayerfeld 1753; cantor och
collega i Hohenstein; f 1811. Comp.
symphonier; kyrkostyeken; piano- och
orgelfantasier; sånger etc.
Taille. Franskt namn på
tenorstämma och på Altviol.
Takt. (Fr. Mesure.) Af Lat.
Tac-tus, som betyder beröringj slag. a)
Benämning på det mått, som
bestämmer de i ett tonstycke förekommande
noters och pausers tidsinledning. b)
Hvarje af taktstreck inneslutet rum.
Taktart. Tidmått, framställdt i
delar af bestämdt tid värde. Taktarten
bestämmes genom taktföreteckningen.
Taktarterna indelas i jemna och ojemna.
Jemna taktarter äro de, hvilkas
sammanräknade tidvärden kunna delas med
2, t. ex. f, f takt o. s. v. Ojemna
taktarter, de hvilkas sammanräknade
tid värden kunna delas med 3, t. ex.
f, f takt o, s. v.
Taktdel. Hvarje hufvuddel i en
takt, t. ex. fjerdedelar na i f och f takt.
Se vidare Accentuerade och
Oaccentuerade taktdelar.
Tak t för e tecken. Det genom tecken
eller siffror framställda tidmått, som,
vid ett tonstyckes början anbringas nast
efter clavtecknet. T. ex. C> (Jj» f,
f o. s. v.
Taktisk figur. Den tonfigur, hvars
toners accentuering är regelmessig, t. ex.;
I ofvanstående 4 figurer är accenten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
