Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tempo commodo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TONSCALA
509
TONSÄTTARE
dras scener ur naturlifvet eller
situationer i menskliga lifvet, t. ex.: flera
ställen i Joseph Haydn’s oratorium
»Skapelsen», i Beethoven’s
Pastoral-symphoni m. m.
Tonscala. Se Scala.
Tonskrift. Se Mensuralmusik,
Neumer, Noter., Tabulatur.
Tonslot. Se Ca dens; Clausula.
Tonslägte. Tonföljdsystem. Deraf
gifvas 3:ne: Det Diatoniska (s. d.),
Chromatiska och JEnharmoniska.
Det Chromatiska tonslägtet består af en
följd af stora och små halfva tonsteg;
det Enharmoniska: af endast
enharmo-niska tonsteg. Det diatoniska
tonslägtet är hos de christna folken öfverallt
antaget som det rådande. I den
Europeiskt vesterländska musiken
begagnades fordom allmänt flera arter af det
diatoniska tonslägtet, t. ex. det
Doriska-Phrygiska- Mixolydiska- Lydiska-
Aeo-liska- och Joniska. Af dessa arter hafva
förnämligast bibehållits de 2:ne
sistnämnda, under namn af Dur och Moll.
De öfriga förekomma ännu stundom i
kyrkomusik.
Tonsteg. Benämning såväl på
notplanets linier och mellanrum, som på
de olika afstånden dem emellan.
Äfven benämning på en tons
ordningsföljd inom tonarten. Betraktade som
tonafstånd, indelas tonstegen i stora och
små, halfva och hela, öfverstigande
och Enharmoniska. Stort eller
dia-toniskt, kallas det tonsteg, hvars
noter hafva sin plats på en linie och
nästa mellanrum, t. ex. c-d, e-f, ciss-d;
litet eller chromatiskt: det, hvars no-
ter intaga på notplanet samma rum, men
skilj^i sig genom något chromatiskt
företecken, t. ex. c-ciss, c-cississ,
diss-dississ. Halft tonsteg: det som
utgör det minsta tonstegsafstånd i vår
diatoniska och chromatiska scala, t. ex;.
c-ciss, c-dess, e-f; helt tonsteg: det
som utgöres af 2:ne halfva, t. ex. c-d
(c-ciss-d, eller c-dess-d). Stort helt:
det hela tonsteg, hvars noter hafva sin
plats på en linie och nästa mellanrum,
och som består af 2:ne halfva, t. ex.
c-d, fiss-giss; litet helt: det hela
tonsteg, hvars noter intaga samma rum,
men som skilja sig genom något
chromatiskt företecken, t. ex. c-cississ,
ess-eiss. Stort halft: det halfva tonsteg,
hvars noter hafva sin plats på en linie
och nästa mellanrum, t. ex. c-dess,
e-f; litet halft: det halfva tonsteg,
hvars noter intaga samma rum på notpla-^
net, men skilja sig genom något
chromatiskt tecken, t, ex. c-ciss, e-eiss.
Öfverstigande: det tonsteg som utgör det
största tonstegsafstånd i vår diatoniska scala;
det öfverstigande tonsteget är
sammansatt af ett stort helt och ett litet halft,
t. ex. c-diss (c-d-diss). Enharmoniskt:
det tonsteg, som utgör *: delen af
hel-tonssteget, och hvars toner förete en
så ringa skillnad i ljud, att man
ansett detsamma kunna i vår diatoniska
och chromatiska scala återgifvas af en
enda ton; det bildas af proportionen
128, 125. Jfr. Diesis och
Enharmoniska toner..
Tonsättare. Tonkonstnär, hvars
uppgift är att, efter grammatikaliska och
esthetiska reglor, sammansätta tonstyc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
