Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Termitsamhället - 1. Termitsamhällets sammansättning - Termiternas utvecklingsstadier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TERMITSAMHÄLLET 33
Vi kunna sålunda säga, att det är såväl kvaliteten som
kvantiteten av näringen, som bestämmer differentieringen,
och mycket troligt är det, att det i de yngsta larvstadierna
uteslutande är kvantiteten, som bestämmer differentieringens
förlopp.
Om det också kan anses tämligen säkert, att det är
arbetarna, som genom arten och kvantiteten av den föda,
varmed de mata det uppväxande släktet, åstadkomma
kastdifferentieringen, så är därmed frågan ej till fullo besvarad.
Det måste finnas någon orsak, som bringar arbetaren till
att mata den ena larven på det ena, den andra på det
andra sättet. Äro vi i stånd att lämna en tillfredsställande
förklaring härpå, så ha vi tydligen ryckt frågan om
kastdifferentieringen ett steg närmare inpå livet.
Om man stänger in en liten termitkoloni (drottning,
kung, arbetare, soldater och larver) i en glasskål, för att
där observera djurens vanor, så är det framför allt några
förhållanden, som ådraga sig ens uppmärksamhet. Man
ser då genast, huru arbetarna omgiva drottningen, vars
kropp de med iver slicka. Ser man närmare efter, finner
man, att det huvudsakligen är den uttänjda huden i kroppens
sidor, som utsetts för dessa slickningar. Likaså är alltid
en hop arbetare samlade vid drottningens bakkroppsspets,
vilken de också behandla på samma sätt. Dessa
slickningar har man tytt såsom ett utslag för termiternas
renlighetsbehov och däri ej sett något vidare betydelsefullt.
Renlighet är dock för termiterna en livsfråga, då de utan
sådan snart skulle dö, tack vare sina starka utsöndringar.
Stänger man in en termit i en glasskål, dör den mycket
snart, men stänger man in två tillsammans, kunna de leva
ganska lång tid. Den ensamme termiten kommer ej åt
att putsa sig, medan de två kunna slicka varandra rena
inbördes.
Observerar man emellertid den lilla instängda kolonien
närmare, finner man snart, att det ej endast är drottningen,
som blir föremål för rengöring, utan att alla individer i sin
3. — Holmgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
