Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Termitsamhället - 2. Svärmning och kolonibildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 OM TERMITER OCH MYROR
mycket olika tidpunkter. Det synes sålunda, som om olika
termiter förhölle sig olika i nyss berörda två avseenden.
Som bekant är korsbefruktning det normala förhållandet
inom djurvärlden. Mera sällan förekommer, att
avkomlingar efter samma föräldrar para sig med varandra, d. v. s.
att fortplantning sker genom inavel. I detta senare fall
brukar inaveln medföra degeneration av avkomman. Huru
förhålla sig termiterna nu i detta avseende? Klart är att
i de fall, då samma art från olika samhällen svärmar
samtidigt, så måste blandning av svärmarna befordra
korsbefruktning. Likaså måste i de fall, då honor och hanar
svärma ut oliktidigt, även korsbefruktning gynnas. Men å
andra sidan kan det ej förnekas, att för de former, där
hanar och honor samtidigt lämna boet, medan de olika
sämhällena ej samtidigt sända ut sina svärmar, där måste
också inaveln bliva det normala. Så är t. ex. fallet med
urskogsformer, vilkas samhällen ofta äro genom täåta snår
skilda från varandra. Här kunna de utsvärmande
könsdjuren ej komma långt på sin flygtur, innan de »stöta på
grund» mot någon gren eller något blad. I ett sådant fall,
som jag själv konstaterat, är inaveln sålunda nödvändig.
Tack vare det begränsade område, på vilket svärmningen
här kan äga rum, komma de nya kolonier, som uppstå
efter densamma, att ligga nära varandra inom ett mindre
område. Man finner också i t. ex. Sydamerikas urskogar,
att termitboen oftast ligga tillsammans i grupper, inom
vilka då inaveln tydligtvis fortsättes, om också ej i den
stränga form som vid första svärmningen. Ett annat
förhållande, som stödjer antagandet av inavel, är den
fiendskap, som råder mellan skilda termitsamhällen, tillhörande
samma art. Härtill återkommer jag dock längre fram.
Såsom ett ytterligare och starkaste stöd för inavelsteorien
böra slutligen framställas de direkta iakttagelser häröver,
som kunna göras vid svärmningen. (Se nedanl)1
1 ESCHERICH synes vara av den åsikten att inavel ej skulle
förekomma. Likväl torde en sådan för en stor mängd arter t. o. m. vara regel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
