- Project Runeberg -  Om termiter och myror : en inblick i sociala insekters biologi /
76

(1911) [MARC] Author: Nils Holmgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Termitsamhället - 3. Termitbon - 2. Koncentrerade bon - c. Jordkartongbon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

76 OM TERMITER OCH MYROR

stora hattsvampar. »Foten» är tämligen hög, bestående av
en ytterst hård jordsubstans, invändigt upptagen av få men
tämligen stora rum. Över denna fot höjer sig själva hatten
i paraplyform. Denna är av mindre fast konsistens.
Beträffande denna boform, menar Escherich att hatten
måhända utgör lagren I—III hos de typiska boen medan foten
motsvarar lager IV. Innan emellertid deras byggnad blivit
bättre undersökt, är det dock för tidigt att yttra sig därom.
Boet står tämligen löst i marken och synes ej hava någon
nämnvärd underjordisk del. Svampformiga bon finnas i
Afrika.

3. Bon av »Kimberley»-typen. Det utmärkande för
denna botyp är boens oregelbundna omfång, med
utbuktningar, ansvällningar och inknipningar, vilka åstadkomma
ett fantastiskt utseende. Med någon fantasi kunna de
antaga alla möjliga former, likna lokomotiv, djur, människor
etc. De finnas i Nordaustralien.

4. Pyramidal-boen. Dessa ha mer eller mindre
trekantig bas och äro för övrigt pyramidformiga. De
förekomma i norra Queensland (Kap York-halvön), och då de
på avstånd se ut som infödingshyddor, bilda de den s. k.
»white ant city». De finnas ända ned till kusten.

5. Kompassboen (fig. 17). Dessa äro de
egendomligaste av alla termitbon. De äro tilltryckta från sidorna,
med en kortsida och en långsida. Från långsidan
betraktade te de sig fyrkantiga, från kortsidan sedda äro de
att likna vid tornbon. De äro orienterade så, att bredsidan
ligger i öster och väster, smalsidan i norr och söder.
Östsidan är ofta konvex, medan västsidan är konkav. Ytan
är tämligen jämn. Höjden kan bli 3—4 meter, likaså
längden. Någon tillfyllestgörande förklaring på
orienteringsfenomenet kunna vi ej giva. Som EscHherici framhåller
ha vi att tänka dels på solen, dels på den förhärskande
vindriktningen såsom de faktorer, vilka dikterat boens läge.
Den förhärskande vinden är här den sydostliga. Denna
träffar då boet på den konvexa sidan och kan då ej utöva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 6 22:07:40 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/myror/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free