Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Termitsamhället - 4. Termiternas föda. Svampodling - Näringsförråd och svampodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TERMITSAMHÄLLET 99
synes därför vara ganska sannolikt, att isoleringen av
elementen är ett resultat av föregående smältning av
tämligen fint söndertuggat, vegetabiliskt material (DoFrtelin).
Svampodlingen bör sålunda måhända anses bestå av
termitexkrementer, d. v. s. av exkrementer från sådana
individ, som ätit de in i boet intransporterade förråden,
sannolikt från små arbetare. Är så fallet, så torde
HoltEr-MANNS förmodan, att endast dött trä och döda blad skulle
komma till användning. icke behöva vara riktig. Han
stödjer denna sin förmodan därpå, att ur de levande
vävnaderna de mekaniska elementen endast kunna lösgöras
genom en kraftansträngning sådan, att man ej kan tilltro
termiterna densamma. Är denna digestionsteori riktig,
erhålla vi däri ännu ett stöd för sannolikheten av vårt
antagande, att svampodling och kartongbo utsprungit från
samma källa. Svampodlingen såväl som kartongboet
(åtminstone delvis) äro då exkrementbyggnader.
På svampodlingen växa nu svamparna i form av
mycel, som i sina spetsar äro försedda med små
ansvällningar, svampknopparna. Dessa äro stora som
knappnålshuvud och till färgen vita. Dessa knoppar alstras i stor
mängd, så att hela svampodlingen utan och innan synes
överdragen av ett lager små runda korn. De uppstå direkt
av det ytliga mycelet genom förening av ett större antal
trådar, som på sina ändar bilda ovala ansvällningar. På
dem bildas konidier, d. v. s. ett slags fortplantningskroppar.
På termitboen växer emellertid mycket allmänt en
hattsvamp (Agaricus rajap). Denna har misstänkts på
något sätt stå i samband med mycelet inom svampodlingen.
Den är en släkting till vår champinjon och förekommer
under två former, den ena beskriven såsom Pluteus, den
andra såsom en Armillaria. Det exakta beviset för att
ifrågavarande hattsvamp hör i hop med
svampodlingsmycelet har lämnats av Petsch som lyckats att ur en
svampodling av Odontotermes Redemanni uppdraga
Armillaria-hattsvampen (Volvaria eurhiza).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
