- Project Runeberg -  Om termiter och myror : en inblick i sociala insekters biologi /
115

(1911) [MARC] Author: Nils Holmgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Termitsamhället - 6. Teoretiska spörsmål med avseende på artbildningen hos termiterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TERMITSAMHÄLLET 115

Som soldaterna voro av två slag, så kom kolonien
alltjämt att vara blandad. Komma nu nya förändringar till,
så bleve kolonien ytterligare förändrad, och vi finge en
ytterst sammansatt koloni. Några dylika kolonier känna
vi dock icke. Teoretiskt äro de dock möjliga, och de
torde även existera, ehuru förändringarna äro så
obetydliga, att vi ej kunna iakttaga dem i djurens yttre. De
kunna måhända endast framträda i den arbetsfördelning,
som råder i samhäållet eller på annat icke kroppsligt sätt,
i instinkter m. m.

Hos dessa lägre termiter synes det emellertid alltså
icke vara uteslutet, att en egenskap, som förvärvats t. ex.
av en soldat, kan gå i arv genom dess äggläggning, dock
under den förutsättniug, att denna egenskap varit tillräcklig
för att modifiera soldatens groddplasma. Ställer den av
soldaten förvärvade egenskapen densamma i ett annat plan
än de övriga soldaterna med avseende på kampen för
tillvaron, så följer därav sannolikt, att soldaten med dess
förändrade avkomlingar kommer att bilda en ny koloni och
därmed också, att den förändrade formen så att säga blir
renodlad, d. v. s. bildar en ny art, eller också kommer den
att bilda en ny kast, med egna uppgifter inom samhället.

Är däremot den förvärvade egenskapen så liten, att
den ej inverkar på groddplasmat, så är egenskapen med
bärarens död dömd till undergång.

Möjligheten för, att dessa termiter skulle vara
fylogenetiska anpassningsformer, synes mig ej vara så synnerligen
stor. Låt oss för enkelhetens skull tänka oss, att en hona
och en hane fått sitt groddplasma, t. ex. genom fysikaliska
inre eller yttre orsaker avsevärt förändrad. Huru verkar
detta nu på t. ex. de arbetare, som de giva upphov
till? Såsom vi förut sett, är kastdifferentieringen en följd
av näringens beskaffenhet, som hos en och samma form
ger upphov till ett visst bestämt slags arbetare, vilket i sin
tur hänger på groddplasmats relativa likformighet. D. v. s.

1 Fysikaliska här = fysiologiska.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 6 22:07:40 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/myror/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free