- Project Runeberg -  Om termiter och myror : en inblick i sociala insekters biologi /
120

(1911) [MARC] Author: Nils Holmgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Termitsamhället - 6. Teoretiska spörsmål med avseende på artbildningen hos termiterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120 OM TERMITER OCH MYROR

termiterna äger en ytterligt stor formbildande betydelse.
Kvävehaltig näring synes sålunda driva fram könsorganen
till utveckling, medan kvävefattig alstrar rudimentära, resp.
inga alls könsorgan. Det synes sålunda ligga nära till
hands, att just näringens kvalitet är den faktor, som i
främsta rummet bör påverka groddplasmat. Temperatur
och fuktighet böra även kunna vara av betydelse. Däremot
synes bastardering vara fullständigt utesluten såsom faktor
. härvidlag, då bastardbildning ej är tänkbar hos termiter
och ännu mindre påvisats. T. o. m. korsning mellan två
olika kolonier har ju å ena sidan icke iakttagits, då å
andra sidan genom ett antal iakttagelser korsning inom
samma koloni fastställts. Så mycket osannolikare blir
härigenom naturligen bastardbildning. Den starka
antagonismen mellan de olika kolonierna av samma art är
sådan, att korsning dem emellan för närvarande synes
osannolik.

Se vi slutligen på den individuella variationen hos
könsindividen från ett och samma samhålle, finna vi,
att en sådan visserligen existerar, men att den är rått
obetydlig och huvudsakligen ger sig till känna i
storleksförhållanden. Under förutsättning att varje storleksklass
är fixerad genom sitt groddplasmas beskaffenhet, är det
ju möjligt, att en korsning inom ett och samma
samhälle skulle kunna åttadkomma rasförändring. För
närvarande finnes dock intet, som tyder på, att
storleksvarianter ha i överensstämmelse med sin storlek påverkad
groddplasma, d. v. s. att t. ex. stora individ alstra en mera
storvuxen ras. Otänkbar förefaller saken emellertid icke,

Antaga vi emellertid, att de kraftigare individen vid
en svärmning komma att bilda nya samhällen, medan de
svagare duka under, innan de hunnit bilda kolonier, så
är därmed ingalunda givet, att dessa kraftigares kolonier
skola blomstra. Ty det kan hända, att den oberäkneliga
korrelationen utrustar dessa kolonier med arbetare eller
soldater, vilka göra kolonien omöjlig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 6 22:07:40 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/myror/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free