- Project Runeberg -  Om termiter och myror : en inblick i sociala insekters biologi /
190

(1911) [MARC] Author: Nils Holmgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myrsamhället - 7. Huru har slaveriet och parasitismen uppstått hos dessa myror? - 8. Myrbon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

190 OM TERMITER OCH MYROR

arbetare i mindre antal med varandra, genom att skaka
ihop ett stort antal myror av olika arter med varandra,
genom att klippa av igenkänningsorganen (antennerna)
eller genom att låta rövaremyror röva olika slags puppor
o. s. v. På detta sist nämnda sätt åstadkom Forelt en
koloni: Formica sanguinea fusca † rufibarbis — cinerea
— rufa — pratensis — exsecta †— pressilabris — Polyergus
rufescens, och mera kan man svårligen begära av en blandad
koloni.

8. Myrbon.

Om vi jämföra termiternas bon med myrornas, finna
vi genast, att boplanen hos de förra är betydligt mera enformig
än hos de senare. I det föregående hava vi visserligen sett,
att i termitboen en viss omväxling i botyp gör sig gällande,
men vi ha även påpekat, att denna omväxling i det stora hela
håller sig inom sådana gränser, att vi i alla kända fall se
en och samma boplan mer eller mindre tydligt genomförd.
Skulle vi däremot med avseende på myrornas bon vilja söka
efter en gemensam byggnadsplan, tror jag vi snart skulle
komma tillkorta. Ty så varierande äro myrornas nästen.
Ja, det kan till och med vara synnerligen svårt att för en
och samma myrart fastställa den typiska byggnadsformen.
Detta beror på myrornas ofantliga förmåga att anpassa
sina bon efter olika situationer, deras förmåga att bygga
olika för olika byggnatsplats, olika klimat m. m. Samma
art kan i vissa trakter bygga bon på marken, på andra
ställen i träden. En annan art kan i fjälltrakter bygga
under stenar, på andra ställen i murkna stubbar och
slutligen på andra platser bygga jordhögar (jordbon). Foret
har visat hurusom en Myrmecocystus, som från Algier
införts till Schweiz, där förändrade sitt bo så tillvida, att
den till att börja med gjorde ingångarna till boet mindre
och slutligen alldeles tillstängde dem; detta för att hindra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 6 22:07:40 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/myror/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free