Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myrsamhället - 8. Myrbon - B. Koncenterade bon - 1. Jordbon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYRSAMHÄLLET 199
Dessa minerade jordbon bilda ofta övergångsformer till
de minerade och byggda boen. Vid minerandet blir ju en
viss mängd jord fri och uttransporteras utom boet.
Upplägges nu denna jordmängd omkring mynningen, så
uppstår där en ovanjordisk bodel, som kan vara av olika
beskaffenhet. Boet blir då ett bo, som dels är minerat i jorden
och dels är byggt ovan jorden. En hel del
honungsmyror, jaktmyror, åkerbruksmyror etc. ha dylika bon, s. k.
kraterbon.
Den allra vanligaste formen för minerade bon äro boen
under stenar. Ofta eller måhända oftast äro dock dessa
bon degenererade eller nyanlagda. Detta finna vi bland
annat därav, att ett stort antal arter, som påträffas under
stenar, bygga ordentliga koncentrerade bon, ja, det finnes
få myrsläkten, som icke åtminstone någon gång bo under
stenar. Detta byggnadssätt har åtskilliga fördelar. Stenen
kan tjäna såsom värmebehållare för boet. Den magasinerar
nämligen en del solvärme, som sedan meddelar sig åt boet
därunder. En annan fördel med dylika bon, är det skydd,
som stenen lämnar och slutligen den arbetsbesparing, som
detta naturliga tak innebär. Denna boform borde måhända
bättre behandlats under rubriken »Sekundärt enkla, ej
koncentrerade bon», då ju bevisligen en hel del av dessa
bon under stenar äro degenerativa boformer. Men
svårigheten att skilja dem från lågt organiserade primära jordbon
motiverar, att de redan här omnämnes.
b) Minerade och byggda jordbon. Den enklaste formen
för ett dylikt jordbo torde det s. k. kraterboet representera.
Jordmängden, som utmineras ur marken, upplägges såsom
en vall omkring ingångshålet, där den kan tjäna såsom
skydd mot vind: för att hindra mynningen, att av vinden
stängas till (fig. 38). Dylika bon äro mycket vanliga i
tropiska trakter, isynnerhet i sandig terräng. Sådana bon
byggas av de kornsamlande Messor-arterna, Acantholepis,
Pheidole-arter, Pogonomyrmex o. s. v. Hos svampodlare
såsom t. ex. Cyphomymex, Atta sexdens m. fl. förekomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
