- Project Runeberg -  Om termiter och myror : en inblick i sociala insekters biologi /
212

(1911) [MARC] Author: Nils Holmgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myrsamhället - 8. Myrbon - B. Koncenterade bon - 4. Kombinerade bon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

212 OM TERMITER OCH MYROR

nas bon såsom kombinerade bon, betraktar jag själva
svampodlingen såsom en bodel. Så mycket större
anledning härtill har jag, som i verkligheten myrorna så gott
som uteslutande uppehålla sig i svampodlingen, som för
övrigt är byggd med kamrar och gångar såsom en vanlig
bodel.

Som jag redan förut framhållit äro de svampodlande
myrornas bon närmast jämförbara med de s. k.
kraterboen, som förut omtalats. Ett Cyphomyrmex-bo t. ex.
avviker till det yttre i intet avseende från ett äkta kraterbo
såsom det hos Myrmecocystus (honungsmyrorna). Vi ha
här liksom där en jordkratér omgivande en vertikalt
minerad gång, vilken ofta löper direkt ned till en vidgad
håla, i vilken svampodlingen ligger. Stundom kan gången
avvika i horisontell riktning ett stycke, innan den når fram
till svampodlingen. Jag har i Bolivia på en flodstrand
iakttagit ett Cyphomyrmex-bo med reservutgång mynnande
vid ena kanten av kratern.

Även de egentliga svampodlarna eller
bladskärarmyrorna (Atta) bygga oftast ett slags kraterbon. Ett ungt
dylikt bo har också en typisk krater, men alltefter boet
tilltager i omfång, uppstår den ena kratern (5—6 st.) bredvid
den andra. Som de jordmängder, vilka transporteras upp,
Aro ansenliga, komma dessa skilda mynningar att ligga på
ytan av en ansenlig, platt jordhög, som kan. bliva inemot
1/3 meter hög och äga en diameter av omkring 10 meter.
Följer man ett kraterrör nedåt, kommer man på ungefär
en halv meters djup till en stor håla, vars väggar äro
fasta, liksom glättade (fig. 44). I denna håla vilar på dess
botten den ofta mer än människohuvudstora,
kålhuvudsliknande svampodlingen. Mellan svampodlingen och hålans
väggar är ett rätt stort mellanrum, som väl tillåter
myrorna att där komma fram. Själva svampodlingen är till
färgen gråvit. Till konsistensen är den ytterligt bräcklig,
och faller även vid mycket svag beröring samman i
smådelar. Undersöker man materialet finner man det bestå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 6 22:07:40 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/myror/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free