Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myrsamhället - 9. Näringen - Bladskärarmyror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYRSAMHÄLLET 229
till boet. Ibland kan man under trädet se en mängd
myror samlade, medan det från trädkronan regnar bladbitar,
som utskäras av myror, som äro sysselsatta i kronan.
Dessa nedfallande bladbitar plockas upp av de väntande
myrorna och hembäras. Följer man nu dessa bärare, som
vanligen äro rätt stora (centimeterlånga), kommer man snart
fram till boet, som utgöres av en större eller mindre platt
jordhög, i vilken det finnes ett växlande antal vida
öppningar. Framför dessa öppningar avlasta bärarna sina
bördor för att sedan återvända till furageringsplatsen.
Dessa bladbitar kunna här antingen kvarligga någon tid,
eller också avhämtas de av mindre myror, som bära ned
dem i det inre av boet, där de synas överlämnas åt större
arbetare, som söndertugga dem tämligen fint. Det synes,
som om denna bladmassa därefter överlämnades åt helt
små arbetare, som använda dem till att därav uppmura
underlaget till svampodlingarna.
Dessa svampodlingar — jämte boen i övrigt — äro
redan förut sid. 212 beskrivna.
Bästa kännedomen om bladskärarmyrorna och deras
bo och svampodling få vi, om vi följa ett bos utveckling
från dess första grundläggning genom en befruktad hona.
Ännu för kort tid sedan var boets och svampodlingarnas
uppkomst föga känd. Visserligen hade Saumupalo, v. IHERING
och Goeldi samt Forelt lämnat en del viktiga uppgifter
till kännedomen härom, men de viktigaste bidragen
lämnades dock först 1905 genom d:r Huser i Para, och det är
från hans arbete, jag hämtar följande berättelse härom.
Resultaten, som här meddelas, grunda sig dels på ett
rätt stort antal uppfödningsförsök, varvid Husber lyckades
följa samhällets utveckling, tills dess att boet var i sina
principer färdigt, dels av iakttagelser på naturliga kolonier
i olika utvecklingsstadier.
Efter svärmningen gräver den nu vinglösa Atta-honan
ner sig i jorden och bildar åt sig en håla, vars förbindelse
med yttervärlden avstänges. I denna håla lägges grunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
