Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myrsamhället - 11. Myrornas själsliga egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 OM TERMITER OCH MYROR
-— ———
badade han en myra av arten A i blod av myror av arten
B och släppte den sedan tillsammans med sina egna
kamrater. Denna myra behandlades då genast som fiende.
Av dylika experiment drar nu BertHhe den slutsatsen, att
lukten verkar, så att den automatiskt utlöser i ena fallet
vänliga, i det andra fientliga reflexer. Hans tankegång är
också utan tvivel riktig, men experimenten ha, såsom
WASMANN visat, ej slutförts. Hade de badade myrorna
observerats en litet längre tid skulle han, såsom WASMANN,
iakttagit, funnit, att vänskapen i det förra fallet och
fientligheten i det senare, sedan myrorna närmare undersökt de
badade individen, förbytts i fiendskap respektive vänskap.
Oaktat luktförnimmelserna kommo myrorna på det klara
med, vad slags besök de fått. Det vill med andra ord säga, att
det, som i första taget var en reflex, det blev vid
experimentets slutförande till en insikt motsatt den, som i första
taget framkallade reflexen. Detta visar alltså, att myrorna
med avseende på igenkännandet icke låta leda sig av
uteslutande reflexer. Att i dessa experiment verkligen i
början en reflex inträdde, är ju ingenting märkvärdigt. Det
är ju något som till och med inträffar med människor.
Möta vi t. ex. något, som i första taget synes oss farligt,
så utföra vi ofta någon reflexrörelse, vi hoppa till, skrika
till etc., men sedan vi fått tillfälle att undersöka
förhållandet närmare och funnit, att ingen fara föreligger, ändra vi
vårt uppförande i överensstämmelse med vår bättre insikt.
Vi kunna alltså säga, att beträffande igenkännandet äro
myrorna inga reflexmaskiner, utan de grunda detta på
åtminstone en instinktiv undersökning.
Frågan om myrornas sätt att finna sin väg vid olika
tillfällen har varit mycket omdebatterad. Man är dock
numera enig därom, att därvidlag luktsinnet spelar en
viktig roll på samma sätt som vid igenkännandet. Men även
synsinnet betyder icke obetydligt för åtminstone vissa
myror. Vad är det nu som gör, att våra stackmyror så väl
hitta vägen från och till sina provianteringsplatser; är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
