- Project Runeberg -  Om termiter och myror : en inblick i sociala insekters biologi /
254

(1911) [MARC] Author: Nils Holmgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myrsamhället - 11. Myrornas själsliga egenskaper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

254 OM TERMITER OCH MYROR

ningen fortsatte myrorna att passera över skivan, som om
intet hade passerat. Detta skulle bevisa, att det ej är
luktspårens beskaffenhet, som driver myrorna ut från boet eller
hem till detsamma, ty vid vändskivans svängning kommo
ju klo- och fotspåren att omkastas. Härav drar nu BETHE
den slutsatsen, att myrorna reflektoriskt gå hem och bort.
Experimentets förutsättningar äro emellertid felaktiga, då
det ju på vändskivan finnes såväl hem- som bortspår, varvid
det naturligen också efter omsvängningen finnes samma
slags spår. Den faktor, som enligt BetHe utlöser myrornas
färd hem till boet, skulle vara den belastning, som de
vid fourageringen erhålla, medan vid bortgång bristen på
belastning verkar utlösande på bortgångsreflexen. Detta
är ju mycket vackert, men var och en, som sett myror på
en myrväg, vet, att obelastade myror likasåväl som
belastade anträffas på väg hemåt! Vi finna alltså, att de
argument, som från reflexteoriens upphovsman framlagts till
förmån för teorien i detta fall liksom i de föregående, äro
föga hållbara.

Men även med tillhjälp av synsinnet förmå myrorna
orientera sig. WASMANN har synnerligen tydligt visat detta.
Jag kan dock här ej ingå närmare härpå. För att en
myra skall kunna med tillhjälp av synen finna sin väg, måste
vi antaga, att den är i stånd att i minnet inprägla vissa
drag i den terräng, där utfärderna ske. D. v. s. vi måste
anta, att myrorna i detta fall gå från den ena instinktiva
riktningsbilden till den andra. Här är det alltså sinnlig
iakttagelse, som spelar den största rollen. En summa av
dylika iakttagelser har magasinerats i det instinktiva
minnet i en viss följd, varefter myrorna (naturligen med
modifikationer) följa de angifvelser, minnet giver.

Att myrorna kunna meddela sig med varandra, har
varit mycket länge bekant. Endast ett ringa studium av
myror visar oss otvetydigt, att mellan dem försiggår ett
utbyte av meddelanden av olika art. Fordom ansåg man
också, att myrorna t. o. m. ägde ett verkligt språk, på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 6 22:07:40 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/myror/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free