- Project Runeberg -  Myter och sagor på väg genom världen /
11

(1925) [MARC] Author: Edvard Lehmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myter - Myterna i literaturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försök att mana fram de gamla andarna från skuggvärlden
genom att inblåsa ett modernt kristet-filosofiskt idéliv i dem.

Föga anade de dristiga skalderna på den tiden, att
bryggan mellan Eddan och evangeliet byggts från annat håll
än det, de förmodade: att Baldersmyten och ragnarök,
vari de funno den stora bekräftelsen på nordens andliga
överlägsenhet över söderns hedendom, med all
sannolikhet uppkommit under kristen påverkan; att völvans
spådom, som innehåller ett nordiskt världsdrama, numera
närmast och bäst tolkas som ett motdrag av den döende
hedendomen mot den segerrikt framträngande
kristendomen för att bekämpa fienden med dess egna vapen... hur
mycket mera då icke den kristne Snorres framställning av
den hedniska mytologien som en kristen apologi mot
denna?

Men under den romantiska kristianisering av Nordens
mytologi, som 1800-talets tidigaste diktare fullbordade,
och till vilken själve Tegnér anslöt sig i sin Baldersprästs
halvkristna och halvfilosofiska program, upplöstes efter
hand både det nordiska och det mytiska, och Viktor
Rydberg satte förgäves sitt livs största kraftansträngning in på
att rädda både det urgermanska myteposet och dess ideella
värde. Ingen skulle väl i våra dagar våga störa de gamla
asarnas gravfrid för att skicka ut dem i ett poetiskt ärende
eller att överhuvudtaget prisa den av dem eller av deras
sydliga systrar och bröder befolkade och besjälade
naturen som något härligare än den natur, vars skönhet direkt
ter sig för våra ögon, och vars storhet blott blir så mycket
större, ju djupare vi blicka in i dess underbara byggnad.

*



Denna kännedom om naturen — tillräckligt stor för att
kunna se skönheten i den — hade förefunnits långt
innan romantikerna hittade på att kläda naturen i myternas
dräkt för att förnimma dess levande makter. En man,
vilken läste så djupt i naturens bok som Goethe, behövde —
trots all sin klassicism — intet mytologiskt staffage för
att se dess skönhet; den tedde sig direkt för hans ögon:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:36:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/myter/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free