Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myter - Hur man tolkat myterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till hands liggande — myttolkning, nämligen
naturförklaringen.
"Intet är större eller bättre än världen (kosmos) ;
därför måste denna nödvändigt vara styrd av gudarnas råd
och försyn. Men gudarna själva äro de, vilkas kraft och
härlighet vi se: solen och månen, planeter och fixstjärnor,
himlen och jorden och den kraft, som finnes i dessa ting."
Det är ingen mindre än Cicero, som talar, och som med
dessa slutledningar och denna förklaring vill bevisa
rätten att tro på gudarna och en gudomlig försyn. Det har
påvisats, att detta ställe — liksom hela den föregående och
efterföljande utläggningen i hans "De Natura Deorum"
(XXXI) — kan återföras till en grekisk källa, nämligen
stoikern Poseidonios’ förlorade verk "Om gudarna". Vi
känna utdrag ur detta under antiken så berömda verk,
vilka löpa fullständigt parallellt med Ciceros utläggning.
Det fanns sju olika upprinnelser till gudatron: dels hade
man gjort himlakropparna till gudar på grund av deras
regelbundna rörelser, som äro orsaken till dag och natt,
sommar och vinter, dels det nyttiga och skadliga, känslor
och lidelser; vidare hittade diktarna på nya gudar och
slutligen gjordes mänsklighetens stora välgörare såsom
Herkules och Dionysos till gudar.
Den sistnämnda av dessa förklaringar står nära den
euhemeristiska, och den näst sista erinrar om Herodotos’
kända yttrande, att Homeros och Hesiodos hade skapat de
grekiska gudarna. Det låg ju också nära till hands att tänka
sig en personifikation av känslor och lidelser som källa till
myterna. Men framför allt lade stoikerna vikt vid den
förstnämnda av dessa mytteorier: att själva naturen och
i synnerhet himlakropparna gjordes till gudar, och för
mästaren Poseidonios blev denna förklaring av stor
betydelse. Även tidigare grekiska filosofer hade gjort de olika
gudarna till naturmakter, men oftast i ren fritänkareavsikt:
för att på ett bekvämt sätt komma till rätta med folktrons
gudar. Stoikerna voro däremot allvarliga män, deras mål
var att uppfostra människorna i moraliskt avseende, men
detta mål kunde icke nås utan religiösa förutsättningar
och en religion som var sanning. Men sanning kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
