Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myter - Ritmyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och ersatt den gamla helveteshärskarinnan med vårens
ungdomliga fägring. Till en början har det säkerligen endast
rört sig om en kultkombination, varvid herraväldet delas
mellan de i själva verket samfält dyrkade gudinnorna, "de
båda" (tam dyain), som det heter i inskrifterna. Det kan
härvidlag erinras om, att en liknande ordning träffades även
med andra gudomar och heroer, som intet ha med
vegetationen att skaffa, t. ex. dioskurerna, Kastor och Polydevkes, den
ene en gud, den andre en heros, men förenade i en så
obrottslig vänskap, att gudarna tilläto dem att stanna hos varandra,
halva året ovan, halva året under jorden.
I de babyloniska kilskrifterna finns en hymn, vilken på
viktiga punkter företer stor likhet med Demeterhymnen, och
som vanligtvis tolkas på samma sätt: hymnen om Ishtars
färd till helvetet. Men innan vi närmare redogöra för den,
måste vi förutskicka, att denna myt tillhör de tråkiga
historier, som sluta just när klämmen skulle komma. Ty de
spröda lertavlorna äro avbrutna och söndervittrade i slutet på
hymnen, vilket skulle omtala för oss, vad det hela rör sig om,
och de låta oss blott ana den gåta, som de icke unna oss att
lösa. Utan allt tvivel ha vi även här att göra med en
kulthymn, vida påtagligare än Demeterhymnen. Ty den
babyloniska texten är så dramatiskt hållen, att det allra mesta av
den — direkt tilltal, sceniska repliker — kan tänkas sagt i ett
mysterieskådespel.
Ishtar beger sig ned till "landet utan återvändo",
underjorden, där den grymma Ereshkigal härskar som drottning.
Hon stannar utanför den stängda porten. Portvakten visar
sig, men nekar henne att komma in, artigt och under
ursäkter som en väldresserad vaktmästare. Hon är envis och hotar
att slå sönder porten, om hon icke släppes in. Han blir då
tvungen att villfara hennes begäran. Vid var och en av de sju
portarna måste hon taga av ett plagg, tills hon slutligen
naken inträder i själarnas rike. Ereshkigal störtar mot henne.
De båda drottningarna gräla, som om det vore hos
Shakespeare. Men dödsdrottningen segrar. Hon låter sin
fångvaktare Namtaru göra Ishtar sjuk och inspärra henne i det
dystraste fängelset.
När Ishtar låg i bojor, upphörde all fruktbarhet och all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
