Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myter - Livsmyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jungfrun, som går igen i så många sagor, och som äger en så
vanlig förebild i den mänskliga verkligheten, att man icke
behöver söka ursprunget till denna föreställning i primitiva
bruk. Likväl har Frazer i en utförlig undersökning ansett
sig böra draga denna linje bakåt, varvid han särskilt dröjer
vid Danaësägnen. Konung Akrisios, som icke hade någon
son, men en dotter, Danae, varnades av oraklet för hennes
avkomlingar, som skulle bli hans bane. För att gardera
hennes jungfrulighet lät han inspärra henne i ett underjordiskt,
metallbeslaget rum, dit Zeus likväl inträngde i skepnaden av
ett guldregn, varefter hon blev moder till Perseus. Den
äldre mytologien betraktade denna myt som en jordens
befruktning genom solljuset, men Frazer erinrar den om en
mängd sägner, som ha sin rot i en vanlig pubertetsrit. Det
är sålunda en tydlig efterbildning av Danaësägnen, när en
kirgisisk khan låter inspärra sin dotter, för att ingen man
skall få se henne. När hon, lockad av sin ammas tal om den
ljusa världen därute, ett ögonblick träder ut i denna,
befruktas hon genast, därigenom att Guds öga faller på henne,
varefter hon — liksom Danaë — med sitt barn lägges i en låda
som överlämnas åt vågorna i floden.
Andra berättelser från mera avlägsna trakter tyda
emellertid på ett mera omedelbart ursprung från folkseden. Denna
— som bekräftas från alla världsdelar — gick ut på att
avspärra den unga kvinnan under puberteten och i vissa fall alla
menstruerande kvinnor, så att solen icke skulle kunna komma
åt att lysa på dem. Ty det är en allmänt utbredd tro, att
solen förmår befrukta den nyblivna jungfrun. När t. ex. en
hinduflicka har sin första reglering, placeras hon i ett mörkt
rum och får icke se solen. Hon betraktas som oren. Ingen
får röra henne. Hon håller en särskild diet, och först
efter femte dagens ceremonier, under vilka hon badar och
hennes kläder kasseras, upphör orenheten. Frazer tolkar
Danaëmytens guld som solens ljus, och det är egendomligt att
se, att den kirgisiska efterbildningen — möjligen mot
bakgrunden av primitiva erfarenheter — utgår från denna
uppfattning. En dansk folksaga, som Svend Grundtvig upptecknat,
bär vittne om, att sägnen fortplantat sig till Norden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
