Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myter - Livsmyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Prometheus, som stal elden från himmelen och gömde den
i en narthexstjälk (en flockväxt, vars märgfyllda stjälk
begagnades härtill). Man har emellertid kunnat påvisa ännu
äldre grekiska föreställningar om specialgudar för
eldgnidning, särskilt i dennas tekniskt mera utvecklade form.
Indiernas Pramañtha, från vilken man velat härleda Prometheus,
pekar åt samma håll och innehåller verbet mang ("mangla")
i sitt namn.
Elden är älsklingsämnet i den primitiva kulturhistorien,
men även om bågens ursprung berättar en indiansk sägen,
att en solman hade givit en förlupen gosse denna i utbyte
mot en skinnkappa, som han sytt åt sig (Boas, Wundt 2, 102,
s. 17). Vi få veta, hur människorna lärde sig att laga mat,
att sy kläder (även i bibelns Genesis) etc, men i regeln
samlas likväl dessa olika drag till en enhet i skildringen av de
stora kulturheroerna.
Dessa ha spelat en utomordentlig roll i folkens fantasi
och göra det alltjämt. Man känner sig vara på mänsklig
mark, och mänskligheten förr i världen känner sig vara i
släkt med sig själv, när man icke blott ser de stora
uppfinnarna sägenaktigt dyrkade — liksom vi i minnet hedra de
historiskt kända — utan också ser de olika yrkena och
gillena fira de stora representanterna för sin verksamhet. Om
jägarna då besjunga den babyloniske Gilgamesh som den
väldige Nimrod eller samlas kring Hubertusbordet i den tyska
stamknejpen; om det är Athene, Frau Hulda eller madonnan,
som lärt spinnerskorna deras konst och beskyddar dem; om
Prometheus blir krukmakarnas förebild, Hermes häroldernas
eller den nordiske Ullr idrottsmännens — överallt samma
behov att hävda sitt stånd och hedra det i ett personligt ideal.
Överallt finna vi därför en mytkrans virad om dessas namn
eller en kult för deras dyrkan. Vilket vittnesbörd om
åkerbrukets makt ligger icke i den grekiske Triptolemos namn!
På det rariska fältet invid Eleusis visade man hans
tröskplats, prydd med hans altare, det ställe, där det första
sädeskornet såtts och skördats. Där hade han lärt människorna
denna dyrbara konst. Men hans dåd begränsades icke till
Attika. På en trollvagn, som Demeter skänkt honom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
