Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sagor - Sagornas vandringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bjarmaland eller Gårdarike — alltså över Ryssland åter
hem till de platser, varifrån den kom.
På detta sätt står möjligheten öppen för sagornas
världsvandringar och världsomseglingar. Askungen har troligen
farit runt jorden århundraden före James Cook.
Men vi äro icke hänvisade till möjligheter enbart. Det
finns även säkra spår, som vi kunna följa. Dem finna vi
när vi kunna gå den litterära vägen. För mycket länge sedan,
i den allra äldsta litteraturen, upptecknades sagorna om också
icke alltid i sin omedelbara form så likväl i andra former
som myter, som hjältesägner och dikter. Och följa vi dessa,
stöta vi snart på den ström, som för motiven från land till
land, från släkte till släkte. Liksom vi i alla tyska och
franska fabelböcker finna återgivanden och ändringar av den
grekiske Esops fabler, finna vi i dessa själva en upprepning
och omarbetning av ännu äldre föreställningar, vilka tydligen
komma österifrån, och vi föras med varje steg, som vi
nödgas gå, allt närmare Indien.
Benfey, som kände och älskade Indiens litteratur, ansåg, att
man kunde stanna här och betrakta Indien som sagornas
egentliga hemland. Det kan man också säga, så till vida
som vi otvivelaktigt äga de äldsta upptecknade sagorna i den
indiska litteraturen. Men det betyder ju icke annat, än att
den indiska litteraturen är äldre än det mesta vi äga. Det
finns ingen anledning tro, att indierna själva skapat motiven.
Ty vi kunna fortsätta ut i världen och finna samma ämnen
behandlade även av polynesier och afrikanska folkslag i
primitivare former, och det är omöjligt att avgöra, om vi här
ha att göra med en vilsekommen rest av en saga, som
härstammar från kulturfolken, eller om vi verkligen ha en mera
äkta, mera primitiv form av en saga, som senare blivit
kultiverad.
Och likaledes finna vi ju nu litteraturer, som äro äldre än
de indiska, t. ex. den babyloniska. Även denna äger sina
sagomotiv, i allmänhet i myternas eller hjältediktens form.
Och om dessa ibland påminna om de indiska, finns det
likväl icke ringaste skäl att tro, att det är den indiska sagan, som
kommit till Babylon. Det ligger då vida närmare till hands att
antaga det motsatta förhållandet. Den indiska sagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
