Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»En ganska skral besättning, mr Pike», sade miss
West.
»Den värsta jag nå’nsin sett», brummade han, »och
jag har ändå sett åtskilligt i den vägen. Vi höllo
på att lära dem tågen just nu — de flesta av dem.»
»De se utsvultna ut», inföll jag.
»Det äro de, det äro de nästan alltid», svarade
miss West, och hennes ögon mönstrade dem med
samma värderande boskapsuppköparmin, som jag
hade märkt hos mr Pike. »Men de få nog hull
genom regelbundna mattider, ingen whisky och
ordentlig föda — tror ni inte det, mr Pike?»
»Jo visst. Det få vi alltid. Och vi komma nog att
få se liv i dem, då vi ha fått bukt med dem...
kanske. Men de ä’ ett ynkligt följe.»
Jag tittade upp i luften på de väldiga
segelduksmassorna. Våra fyra master tycktes ha slagit ut i
blom med alla upptänkliga segel, men ändå sysslade
matroserna nedanför oss med att under mr Mellaires
ledning sätta till trekantiga segel, som liknade
klyvare, mellan masterna, och det var så många, att
de täckte varandra. Den långsamhet och
klumpighet, varmed besättningen skötte dessa små segel,
kommo mig att fråga:
»Men vad skall ni ta er till, mr Pike, med en så
oerfaren besättning som denna, om det nu kom en
storm över er med alla seglen tillsatta?»
Han ryckte på axlarna, som om jag hade frågat,
vad han skulle ta sig till under en jordbävning, om
två rader av Newyorks skyskrapor ramlade över
honom på en gata.
»Ta er till?» Miss West svarade i hans ställe. »Vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
