- Project Runeberg -  Myteriet på "Helsingör" /
220

(1919) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjuguåttonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedan kom mörkrets och nattens stillhet, och vi
vaknade ur våra drömmar, mättade med skönhet, där
vi stodo lutade mot relingen vid varandras sida. —

Jag tröttnar aldrig på att observera kapten West.
Han har en viss likhet med åtskilliga Washingtons
porträtt. Han är sex fot av aristokratisk spenslighet
och har en alldeles säregen, maklig och ståtlig grace
i sina rörelser. Hans magerhet är nästan asketisk.
Till utseende och sätt är han den fulländade
gammaldags typen för en gentleman från New-England.

Han har samma gråa ögon som dottern, ehuru
hans äro snarare milda än varma, och hans ögon ha
samma sätt att småle. Hans hy är rödare än
hennes och hans ögonbryn och ögonhår ljusare. Men
han tycks stå över alla passioner eller till och med
vanlig entusiasm. Miss West är bestämd som hennes
far, men det finns värme i hennes bestämdhet. Han
är korrekt, han är blid och artig, men han är kallt
blid, kallt artig. Han har en viss älskvärdhet både
i salongen och på däck mot sina sociala jämlikar,
hans älskvärdhet är kall, högdragen, tunn.

Han är en fulländad mästare i konsten att göra
ingenting. Han läser aldrig utom i bibeln, och ändå
har han aldrig tråkigt. Ofta ser jag honom sitta i
en däckstol och granska sina fulländade naglar utan
att ändå se dem, det kan jag svära på. Miss West
säger, att han älskar sjön. Och jag frågar mig själv
tusen gånger: »Men på vad sätt?» Han visar intet
imresse för något av vad som står i samband med
sjön. Ehuru han fäste vår uppmärksamhet på den
praktfulla solnedgången, stannade han inte på däck

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:36:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/myterietpa/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free