Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettiofemte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men varenda man från skansen med undantag av
Andy Fay och Mulligan Jacobs, som jag sedan fick
veta, hade slutit sig till denna rusning akteröver.
Andy Fay, som hade frivakt, låg helt lugnt kvar i
sin koj, medan Mulligan Jacobs hade passat på
tillfället att smyga sig ner i skansen och stoppa sin
pipa.
»Vad står på, mr Pike?» frågade kapten West.
Innan styrmannen hann svara, fnittrade Bert
Rhine:
»Satan har kommit ombord, sir.»
Men hans fnitter var tydligen ett försök att visa
ett lugn, som han icke kände. Ju mera jag tänker
på det, desto mera förvånar det mig, att så
klartänkta män som banditerna blivit skrämda av vad
som hade händt. Men alla tre hade blivit skrämda
ur sina kojer och sin frivakts korta vila.
Larry var så skräckslagen, att han tjattrade och
grimaserade som en apa och knuffades och trängdes
för att komma ur mörkret in i det betryggande
ljussken, som strömmade ut från navigationshytten.
Greken Tony var lika illa däran, mumlade för sig
själv och korsade sig oupphörligt. Häri
ackompanjerades han, som av ett slags kör, av de båda
italienarna, Guido Bombini och Mike Cipriani. Arthur
Deacon var halvt avsvimmad, och han och Chantz,
juden, klängde sig utan blygsel fast vid varandra
för att söka stöd. Bob, den tjocke, förväxte pojken,
snyftade, medan den andre ynglingen, skranglige
Bony, frös och hackade tänderna. Ja, och de båda
bästa matroserna, Tom Spink och maltesaren med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
