Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettiosjätte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
min skeppare tog hand om henne, reparerade henne,
slog ihop bägge besättningarna, och så gingo vi
rundt den andra vägen och pumpade i två timmar
under varje vakt ända till Honolulu.» —
De stackars ynkliga hönsen! Tack vare sin
oförståndiga ruggning äro de alldeles utan fjädrar. Det
är ett underverk, att en enda av dem kan vara vid
liv, men ännu så länge ha vi bara förlorat sex.
Margaret håller fotogenkaminen brinnande, och
ehuru de ha upphört att värpa, försäkrar hon, att de
allesamman äro värphöns och att vi skola få godt
om ägg, så snart vi få vackert väder på Stilla
havet. — —
Det tjänar inte mycket till att beskriva dessa
ständiga och enformiga stormar. Den ena är lik
den andra, och de följa varandra så tätt i hälarna,
att sjön aldrig får tillfälle att bli lugn. Vi ha
rullat och slungats omkring så länge, att blotta
tanken på t. ex. en orörlig biljard är ofattlig.
Under föregående inkarnationer har jag sett föremål,
som ej röra sig, men... det var i föregående
inkarnationer. — —
Två gånger under de sista tio dagarna ha vi
varit uppe vid Diego-Ramirez-klipporna. I
närvarande ögonblick äro vi, endast beräknat efter
loggning, två hundra mil öster om dem. Tre gånger
under den sista veckan ha vi krängt över ända tili
luckorna. Sex bastanta segel av den tjockaste
segelduk, beslagna och med dubbla sejsingar ha vi fått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
