Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyrtiofjärde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han, »och ändå kan jag inte komma på det. Jag
känner till varenda liten vrå av Helsingör, och
jag vet, att det inte finns ett hekto matvaror
någonstans föröver, och ändå äta de! Jag har inspekterat
proviantrummet. Så vidt jag kan se, saknas
ingenting. Var få de det ifrån? Det är vad jag vill veta.
Var få de det ifrån?»
Jag vet, att han i förmiddags tillbragte flera
timmar i proviantrummet tillsammans med stewarden
och kocken och snokade igenom allting och gjorde
strykningar på Baltimore-leverantörens listor. Och
jag vet, att de alla tre kommo upp ur
proviantrummet drypande av svett och långa i synen.
Stewarden har framkastat det antagandet, att det först
och främst fanns extra förråd kvar efter den förra
resan eller föregående resor och vidare, att stölden
av dessa varor måste ha försiggått under
nattvakterna, då mr Pike hade frivakt.
I alla händelser lägger styrmannen
proviantmysteriet nästan lika mycket på sinnet som att Sidney
Waltham ännu lever och det till på köpet i hans
närhet.
Jag börjar förstå, vad det eviga vaktgörandet
egentligen betyder. Att börja med tillbringar jag
tolv timmar på däck, och ännu litet till, av dygnets
tjugufyra timmar. En god del av de återstående
tolv går åt till att äta, kläda av och på sig och
sällskapa med Margaret. Följden är, att jag
känner behov av mera sömn än jag kan få. Jag läser
knappast alls nu. Jag somnar i samma ögonblick
jag lägger ned huvudet på kudden. Å, jag sover
som ett barn, äter som en grovarbetare och har
401
Myteriet på ”Helsingör”.
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
