Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyrtiofjärde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nya förslag, och Tom Spink har utfört
matrossysslorna. Över vårt huvud, från kryssmasten, hänga
stållejdarna, som uppbära de tre kryssgaffelseglen,
högt över akterdäcksräcket och tvärsöver
mellan-däck till mesanmasten. En lätt lina har kastats
över varje lejdare och snurrats om flera gånger,
så att den bildar en knut, som inte kan gå upp.
Tom Spink väntade, tills det blev mörkt, och då
gick han till väders och fäste lösa ringar av styv
ståltråd omkring lejdarna nedanför knutarna. Han
hakade också på hissattiralj och satte de glidande
ringarna i förbindelse med stadiga hållare. Och
mellan ringarna och hållarna löper ledigt en femtio
fots lina.
Detta är idén: efter mörkrets inbrott varje kväll
skola vi hissa upp våra tre metalltvättfat med
tänd-bara ämnen upp till lejdarna. Anordningen är
sådan, att vid första tecken till anfall kunna vi
genom att rycka i ett rep dra till det tryck, som
tänder krutet, och samma dragning åstadkommer, att
ringarna glida utför stållejdarna. Illuminatorerna
hänga naturligtvis ner från ringarna, och då de
ha glidit femtio fot utför lejdarna, stanna de genom
en automatisk påverkan av linorna. Då är hela
mellandäcket från akterdäck till mesanmasten
översvämmat av ljus, medan vi äro jämförelsevis i
mörker.
Naturligtvis skola vi varje morgon före
dagnin-gen fira ner hela denna apparat på däck, så att
männen för om masten inte ana vad vi ha för oss,
eller, rättare sagt, vad vi ha där uppe på
gaffel-segellejdarna. Det lilla av vår attiralj, som måste
408
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
