Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyrtiosjätte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förstått mig, och befallde, att seglet skulle sättas
till igen och rån brassas.
»Vad tjänar det till att styra kurs från land?»
sade jag till Margaret, då småseglen gjorts klara
och alla rårna brassats efter vinden. »Tre hundra
femtio mil från land är det samma som tre tusen
fem hundra, i fråga om svält.»
I stället för att styra rak kurs utåt öppna havet,
lät jag alltså Helsingör ligga för styrbords
halsar med avdrift åt väst och syd.
Men våra tappra myterister drevo sin vilja igenom
redan samma natt. Vi kunde höra arbetet pågå
där uppe i mörkret, då man firade ner rår, lät
skot gå eller gigade och beslog segel. Jag försökte
några skott på måfå, men allt vad jag vann var att
höra tågen gnissla och knaka genom blockskivorna
och göras till skottavla för lika resultatlösa
revolverskott.
Det är en högst egendomlig situation. Vi
akterfolk behärska Helsingörs ratt, medan männen
för om masten råda över dess motorkraft. Det
enda segel, som är helt och hållet vårt, är mesanen.
De äro absolut herrar över varje segel i fören och
midskepps — skot, fall, gigtåg, bukgårdingar,
brassar och nedhalare. Vi råda över mesanmastens
brassar, fastän de befalla över dess segel. Margaret
och jag kunna för resten alls inte förstå, varför de
inte gå till väders en mörk natt och kapa
mesanbrassarna vid rånockarna. Det tycks oss endast vara
lättja, som hindrar dem från detta. Ty om de kapade
brassarna, som leda akter över i våra händer skulle
425
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
